Ett år sedan olyckan i kalkugnen

I maj i år berättade Gustaf vad cheferna på Empower tyckte att han skulle bli istället.

- Att jag ska bli kontorsråtta!?

Själv vill han helst inte vara sjukskriven en enda dag till.

- Hade jag sett ordentligt skulle jag fara och jobba direkt, säger han.

Men kroppen måste läka. Ett år efter olyckan och det som hänt har hunnit i kapp Gustaf och hans familj. Nu väntar de på rättegång så att de åtminstone får avsluta ett första kapitel. Men tidigast till våren kan det bli fråga om åtal, berättar åklagaren när Arbetarskydds reporter Elinor Torp besöker honom i Östersund. Kanske rättegång om ett år, men troligen inte förrän 2014.

Olyckan minns Gustaf i detalj. Den 1 november ringde mobilen. Han hade precis hämtat Pernilla i skolan. De skulle äta på restaurang den kvällen. Gustaf svarade och det var arbetsledaren Patrick Riikkula. Nordkalk behövde hjälp med ugnen.

Han skjutsade hem Pernilla och skyndade sig till arbetsplatsen. Ugnen hade då stått och svalnat ett dygn, men Gustaf såg genom hålet som skurits upp att kalken fortfarande glödde.

Hela kvällen hackade de och sprutade med ett rör kopplat till en brandslang. En stor kalkklump hade fastnat tvärs över ugnen. Efter fyra timmar hördes som ett vrål. Ut genom hålet kom skållhet ånga och frätande kalk.

Hjälmarna for av deras huvuden. Gustaf tänkte blixtsnabbt, drog upp tröjan över ansiktet och andades in i tyget. Sedan blev det tjockt, vitt. Gustaf föll på en av arbetskamraterna, Johan.

Gustaf Seppelin Solli fick 55-procentiga brännskador. Men han överlevde. Arbetskamraten Johan dog.

Arbetarskydds reporter Elinor Torp realtidsrapporterar om Gustafs väg tillbaka till vardagen och granskar vem som bär ansvaret för olyckan som aldrig borde ha hänt.

Följ Elinor Torps realtidsrapportering via bloggen om kalkugnsolyckan

Läs artiklarna via länkarna här nedanför: