Arbetsskador

Alla skyller på alla

– Det har slarvats något vansinnigt. Det ska bli ändring på det nu, säger Ingemar Jönsson, skyddsombud på Empower. Foto: Tor Johnsson
Lillebrorsan Viktor leker med en stor vit ballong med fem knorrar - en kirurghandske som blåsts upp. När han tröttnat vill han att det ska smälla. Gustaf Seppelin Solli och mamma Carina ber om lite lugn och ro. Brännskadecentrum i Uppsala, söndag 5 januari 2012. Foto: Tor Johnsson
Flickvännen Pernilla pluggar till undersköterska på gymnasiet. Hon fick ta ett uppehåll i studierna, men nu är hon i gång igen. När Gustaf var på Brännskadecentrum i Uppsala åkte hon till honom varje helg. Foto: Tor Johnsson
Pappa Arvid Solli är den som varit mest med Gustaf sedan olyckan. Deras arbetsgivare Empower betalar hotell och resor. Här på Brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Tor Johnsson
När läkarna på Brännskadecentrum berättade om fingrarna kommenterade Gustaf: "Då behöver jag inte bekymra mig om att klippa naglarna."- Det är viktigt med galghumor, säger pappa Arvid. Foto: Tor Johnsson
En sjukgymnast tränar med Gustaf varje dag. Han låg nedsövd i flera veckor och måste få igång musklerna. En gång om dagen, klockan tre, övar han med sjukgymnasten på att gå. Foto: Tor Johnsson
Hemma i lägenheten i Mörön bläddrar Pernilla i album över deras tre första år tillsammans. Foto: Tor Johnsson
Gustaf har ännu inte kommit hem. Det ska dröja ytterligare ett par veckor. Pernilla försöker koncentrera sig på studierna i stället, och varje helg åker hon till brännskadecentrum i Uppsala. Foto: Tor Johnsson
Nordkalk ligger på SSAB:s område i Luleå, men är ett eget företag. Nordkalk var beställaren och hade därmed samordningsansvar olyckskvällen. Foto: Tor Johnsson
Om en vecka får Gustaf komma hem till Mörön igen. Nu har han blivit av med bandaget för ögonen. Operationen gick bra. Men det kommer att dröja innan synen är tillbaka. Hur bra ögonen blir vet inte läkarna. Foto: Tor Johnsson
I den gigantiska ugnen i Luleå bränns kalksten från Gotland till kalciumoxid som SSAB behöver i sin process. Foto: Tor Johnsson

Jobbet skyndades på i onödan. Detta enligt Nordkalks interna utredning. Här lastas entreprenörerna, och konsulten Sune Mukka. I det rättsliga efterspelet skyller alla på alla.

Publicerad

Nordkalk hävdar i sin utredning att det inte fanns någon anledning att skynda på arbetet. Sintertillväxten – kalkklumparna – hade ställt till problem en tid och bedömningen gjordes att ugnen skulle vara ur drift ett bra tag. En vecka före olyckan beställdes därför stödleveranser av bränd kalk från andra fabriker som fraktades med båt till SSAB i Luleå. Ändå skulle jobbet gå på 48 timmar fick entreprenörernas personal höra.

Nordkalk hade hyrt in en expert på tegel. Så här skriver företaget i sin interna utredning: ”Sune Mukka har med sin erfarenhet och sin auktoritära framhållning erhållit en framträdande roll för de som arbetade under dagen, vilket inte överensstämmer med den konsultroll han anlitats för”. Till Arbetarskydd säger Sune Mukka att han lämnade arbetsplatsen kring halv fem, men i ett gemensamt mötesprotokoll från klockan 17 står han som närvarande och projektledare. Enligt uppgift från flera källor jagade han på de unga killarna när de satt i manöverrummet med orden: ”Ska ni gå ut och spola eller ska jag ta in and­ra killar?”

I lokalpressen svär sig konsulten fri från ansvar och till Arbetarskydd upprepar han som ett mantra:

– Jag har aldrig varit ansvarig för någon ugn. Jag har aldrig varit arbetsledare. Jag har aldrig varit produktionsansvarig.

Det har han bevisligen. År 2006 var Sune Mukka platschef på kalkugnen i Luleå med alla befogenheter och delegerat arbetsmiljöansvar. I dag är han 68 år och driver en egen firma, Mukka Utvecklingskonsult.

I det rättsliga efterspelet ligger det i alla aktörers intresse att rentvå sig själva och sitt företag. Beställaren Nordkalk har enligt arbetsmiljölagen samordningsansvar.

I företagets interna utredning lastas dock entreprenörerna. Nordkalk understryker att koncernen är certifierad för sin goda arbetsmiljö och att platschefen gav entreprenörerna skyddskläder.

– Vi skulle ha blivit kokta som i en mikro om vi använt dem, säger Erik Lövgren som jobbade den kvällen.

En arbetsmiljökunnig som vill vara anonym besökte arbetsplatsen i smyg en tid efter olyckan.

– Personalen har ont i knävecken. ”Det svider och bränner av kalken,” säger de. Silverdräkterna är avsedda för att skydda mot strålvärme! Det är kalkdamm inuti dräkterna. Alltså vad är det här? Det är katastrofalt dåligt, säger hon.

Ravi Kappel var platschef på kalkugnen i mitten av 2000-talet. Han och personalen spolade bort kalkklumpar av samma storlek, men fick då hjälp av Nordkalk i Finland.

– Vi använde inspektionsluckorna när vi spolade in vatten, små befintliga hål, cirka 30 stycken totalt. Att skära upp ett stort hål i ugnen låter inte klokt, säger han.

Den nuvarande platschefen på Nordkalk i Luleå väljer fortfarande att inte kommentera olyckan. Och SSAB vill inte kopplas ihop med det som har hänt. Nordkalk bara råkar ligga inne på ståljättens område.