Arbetsmiljö

1 700 fler anmälda arbetssjukdomar

Töres Theorell, professor emeritus vid KI, är orolig för effekterna av coronapandemin: – De här arbetsskadesiffrorna kommer helt klart att öka dramatiskt. Det handlar om att vårdpersonal har smittats och blivit sjuka, att de är utmattade av en extremt hög arbetsbelastning och att de får posttraumatiskt stressyndrom. Foto: Karin Nilsson och Staffan Löwstedt / SvD / TT
Hemtjänst, personliga assistenter, socialsekreterare och hemvårds­personal hör till de som oftast an­mäler att de blivit sjuka av jobbet. Foto: Hans Alm
Ann Ponton Klevestedt. Foto: Per Westergård

Ökning. Efter att ha sjunkit två år i rad ökar antalet anmälda arbetssjukdomar. På Arbetsmiljöverket konstaterar man att anmälningarna varierar kraftigt över tid, men myndigheten vet ännu inte varför.

Publicerad

Antalet anmälda arbetssjukdomar har ökat sakta under några år för att gå ned under 2017 och 2018. Under förra året ökade de igen, med 19 procent. Det visar Arbetsmiljöverkets statistik över antalet anmälda arbetsskador under 2019.

– Vi funderar på vad de här stora svängningarna beror på. Men vi har inget svar än, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på Arbetsmiljöverket.

Vad tror ni?

– Vi funderar på om det har med anmälningsbenägenheten eller med arbetsmiljön att göra, eller om det är en kombination.

Det är främst kvinnor som drabbas av sjukdom på grund av jobbet. Av de 10 600 anmälda arbetssjukdomarna under förra året står kvinnorna för merparten. Det är nästa dubbelt så vanligt att kvinnor blir sjuka på grund av arbetet jämfört med männen. Män drabbas mer av olyckor.

Arbetssjukdomar som rygg- och ledbesvär, magsår och hjärtbesvär, drabbar framför allt kvinnor i offentlig sektor och i vård och omsorg. Hög arbetsbelastning, små möjligheter att påverka arbetets utformning och belastningsskador är exempel på vanliga sjukdomar i anmälningarna. Detta visar inte minst på brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

– Det här säger oss att vi behöver fortsätta att samtala kring hur de här jobben är organiserade, säger Ann Ponton Klevestedt.

När de anmälda arbetssjukdomarna sjönk hoppades Ann Ponton Klevestedt att myndighetens föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö hade fått i gång ett förbättrings­arbete.

– Nu ställer vi oss frågan om man verkligen har fortsatt att föra de här lite svårare samtalen på arbetsplatserna kring hur arbetet är organiserat.

Blir det bättre med samtalen?

– Ja, efter hand, för då blir det talbart, arbetstagarna känner sig lyssnade på och det finns förutsättningar att bedriva ett systematiskt arbetssätt kring arbetsmiljöfrågor. Det i sin tur gör att man uppmärksammar och tar itu med problemen.

Ert nästa steg?

– Vi har en pågående utredning som nu under coronapandemin är pausad. Den ska vi sätta i gång så fort det är möjligt.

Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet, tar också ett längre perspektiv.

– Det här är ganska små variationer sett över tid och frågan är vad man egentligen kan säga.

Han lyfter fram rapporter om dystrare ekonomiska utsikter under det gångna året och oro för kommande neddragningar som en pusselbit.

– Sådant har effekter på chefers attityder och det påverkar hälsoläget på arbetsplatserna.

Hur ser du på att det är samma grupp, kvinnor inom vård och omsorg och offentlig förvaltning, som mest anmäler att de blir sjuka av sociala och organisatoriska orsaker?

– Det här är en utveckling som skett över lång tid. I äldrevården har det till exempel handlat om privatiseringar och fokus på att spara pengar. Det har lett till att mycket har försummats. Vi har fått lägre utbildningskrav, sämre förrådsmöjligheter och minskade lager med skyddsutrustning, längre arbetstider och mindre fast personal. Vi i Sverige har gått längre än i många andra länder, så det är inte en slump att vi klarat oss sämre nu.

Töres Theorell är orolig för effekterna av coronapandemin.

– De här arbetsskadesiffrorna kommer helt klart att öka dramatiskt. Det handlar om att vårdpersonal har smittats och blivit sjuka, att de är utmattade av en extremt hög arbets­belastning och att de får posttraumatiskt ­stressyndrom efter att ha tagit hand om så många som dött.

Brister i arbetets organisation drabbar fler kvinnor

KVINNOR

Organisatoriska eller sociala faktorer: 49%

Ergonomiska belastningsfaktorer: 27%

Fysikaliska faktorer som buller och vibrationer: 9%

Kemiska eller biologiska ämnen: 8%

Övrigt: 6%

MÄN

Organisatoriska eller sociala faktorer: 22%

Ergonomiska belastningsfaktorer: 43%

Fysikaliska faktorer som buller och vibrationer: 19%

Kemiska eller biologiska ämnen: 9%

Övrigt: 7%

Källa: Andelen anmälda arbetssjukdomar under 2019 fördelat på orsak och kön. Hämtat ur Arbets­miljö­verkets rapport Arbetsskador 2019. Statistiken bygger på de arbetsskade­anmälningar som görs till Försäkringskassan.