Stora risker i de små företagen

2020-12-04 00:00 Lena Gunnars  

Belastning. De små och medelstora företagen har stora brister när det gäller att minska riskerna för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets genomgång av över tusen arbetsplatser.

Under två veckor i oktober inspekterade Arbetsmiljöverket företag av olika storlekar för att se hur det stod till med risken för belastningsskador. Inspektionerna ingår i en EU-gemensam insats. Det visade sig att på arbetsplatser med mellan 20 och 49 medarbetare fick 46 procent av de granskade arbetsplatserna anmärkningar på sina rutiner för att minska risken för belastningsskador. Motsvarande siffra för arbetsplatser med fler än 50 anställda var 36 procent. Bland de ännu mind­re företagen, med fem till 19 anställda, hade fler än hälften brister. Många av de besökta mindre arbetsställena har både kunskapsluckor om arbetsmiljölagen och bristfälliga rutiner för ett systematiskt arbetsmiljöarbete, konstaterar Heli Aarnipuro, projektledare på Arbetsmiljöverket, region Nord.

– De har kanske inte något lokalt skyddsombud. Om de saknar anställda som är fackanslutna har det regionala skyddsombudet inte heller rätt att komma dit. Sedan känner de sig kanske långt ifrån sina branschorganisationer. De har varken tid eller resurser att hämta information därifrån. De här företagen är inte heller så ofta anslutna till företagshälsovården.

Arbetsmiljöverket har även besökt kvinnodominerade branscher som blomsterhandlare, tyghandlare, landsortsveterinärer och second-handbutiker, arbetsställen som traditionellt inte brukar få så många inspektioner. Flest anmärkningar hittade inspektörerna inom flyttjänster, handel och restaurangverksamhet.

– På tygbutiker finns det tygrullar som väger över 30 kilo. Det är kvinnor som brukar jobba i dem. Har de rutiner för hanteringen av hur de lyfter dem, frågade vi oss. I djurbutikerna lyfter personalen också tungt, matsäckar och kattsand. De lyfter dem inte bara en gång, utan flyttar även säckarna på hyllorna.

Heli Aarnipuro berättar att begravningsbyråer var med bland företag som inspekterades. Vid en av inspektionerna framkom det att en byrå hade gjort en skyddsrond på själva kontoret, men inte sett över riskerna vid hämtning av avlidna. Det slutade med att ägaren fick diskbråck i samband med att de hämtade en avliden person. Ägaren blev tvungen att stänga ner sin verksamhet, eftersom hon inte klarade att sköta verksamheten med diskbråck. Ett annat exempel är dagligvarubutiken, där kassörskorna var sjuka med förkylningssymtom. Chefen och biträdande chefen tvingades därför rycka in i kassan för att minska köerna.

– Då upptäckte de en massa brister i kassa-utformningen, som att displayen satt för långt borta. Det var flera saker som inte hade kommit till deras kännedom tidigare. Det är bra att börja där, på det egna arbetsstället och känna efter vad med jobbet som inte känns bra i kroppen, säger Heli Aarnipuro.

Hon menar att det finns bra verktyg och undersökningsmetoder som företag kan använda för att bedöma risker för belastningsskador. Problemet är att de ofta är anpassade för stora arbetsställen. Heli Aarnipuro är därför nöjd med inspektionen av de mindre företagen.

– Även om man är medveten om riskerna och känner i kroppen att arbetsuppgifterna är tunga, saknar man kanske instrumenten för att jobba systematiskt med arbetsmiljön. Man har färre medarbetare och ingen har riktigt tid att sätta sig ner.

Heli Aarnipuro har funderat på varför många av de besökta branscherna hade fler brister än genomsnittet. Hon nämner exempelvis butikshandel med djur, där verket gjorde 54 inspektioner. Den branschen fick totalt krav på 69 procent.

– Om genomsnittet för tillverkningsindustrin låg på 46 procent så är ju det vi såg långt över det. Kanske beror det på att vi inspekterat mer inom tillverkningsindustrin och att det systematiska arbetsmiljöarbetet därför fungerar bättre där.

När Arbetsmiljöverket följer upp de brister som hittats vid inspektionerna har arbetsställen ofta gjort stort förbättringar, tillägger Heli Aarnipuro..

Män drabbas mer av belastningsskador

KVINNOR

Organisatoriska eller sociala faktorer: 50%

Ergonomiska belastningsfaktorer: 27%

Fysikaliska faktorer som buller och vibrationer: 9%

Kemiska eller biologiska ämnen: 8%

Övrigt: 6%

MÄN

Organisatoriska eller sociala faktorer: 43%

Ergonomiska belastningsfaktorer: 22%

Fysikaliska faktorer som buller och vibrationer: 19%

Kemiska eller biologiska ämnen: 9%

Övrigt: 7%

Källa: Andelen anmälda arbetssjukdomar under 2019, hämtat ur Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2019. Statistiken bygger på de arbetsskadeanmälningar som görs till Försäkringskassan.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö