”Samma fel begås om och om igen”

2018-01-19 00:00 Ninni Dickson  

Att människor inte har sin egen arbetsplats är absolut inte något nytt. Men 1990-talets aktivitetsbaserade flexkontor har utvecklats till att i dag vara helt aktivitetsstyrda.

– Det har blivit enklare att arbeta så och det har därför fått större genomslag. Nu kommer de aktivitetsbaserade kontoren på bred front, till och med i staten som vill ta efter framgångsrika branscher och arbeta med lean och agility. Men fortfarande är cellkontoren den absolut vanligaste kontorsformen i Sverige.

Det säger Christina Bodin Danielsson, som är praktiserande arkitekt vid Brunnberg & Forshed arkitektkontor samt forskar i hur kontorsmiljöer påverkar brukare och organisationer vid Arkitekturskolan, KTH och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

– Aktivitetsbaserade kontor är egentligen inte någon billig kontorsform. Och själva genomförandet kräver resurser som man måste se till att ha.

Enligt Christina Bodin Danielsson är behovet av sammanhang ett mänskligt behov. Vi sätter oss på samma plats på bussen efter kisspausen eller på samma plats i den stora kongresslokalen efter lunchen.

– Men det behovet går att tillgodose även i den här kontorsmiljön, till exempel genom hemvisten där man kan markera sig, inte på individnivå men på gruppnivå.

– För att förändringen ska lyckas krävs att den digitala tekniken, kunskapen och förståelsen finns där. Och det ska finnas extramiljöer som möjliggör det nya arbetssättet. Platsen ska stödja arbetet.

Trots extra mötesrum, telefonrum och tysta rum sparar man ändå yta enligt Christina Bodin Danielsson, som då jämför med de gamla cellkontoren. De var statusmarkörer och sådana går inte att ha i dag. Men även om hon ser många fördelar med de nya kontoren framhåller hon vikten av att inte kasta ut barnet med badvattnet.

– Det finns kunskap i en organisation, som man måste lyssna till även som ny chef. I dag begås ofta samma fel om och om igen. Men innan man byter kontorsform måste man vara väl förankrad i sig själv och sin vision. Männi­skor måste må bra för att kunna prestera, säger hon.

– Att förändra är inbyggt hos oss, men ingen klarar av att göra allt rätt från början, så låt en förändring sätta sig innan det är dags att korrigera. För förändringar svider och kostar på, olika mycket för olika individer, avslutar Christina Bodin Danielsson.

Christinas 5 framgångsfaktorer

• Chefen måste själv tro på förändringen och förstå varför.

• Var lyhörd och låt medarbetarna engagera sig.

• Gör inte miljöerna för stora, det måste finnas möjlighet till avskildhet.

• Idén bygger på en god tillgång till stödfunktioner, som är lättillgängliga.

• Variera miljöerna så att de verkligen stödjer olika typer av aktiviteter.

Ninni Dickson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen