Psykologisk trygghet – nytt begrepp i Sverige

2020-12-04 00:00 Kamilla Kvarntorp  

Status. Både bättre fysisk och psykosocial arbetsmiljö kan uppnås genom psykologisk trygghet. Det menar forskare som Arbetarskydd pratat med. Ökande ohälsa kan göra att arbetssättet blir mindre ovanligt på svenska arbetsplatser framöver.

Begreppet psykologisk trygghet myntades av den amerikanska forskaren Amy C Edmondson i slutet på 1990-talet. I Sverige är det ont om vetenskapliga studier på området. Och det är först de senaste åren som svenska företag har börjat få upp ögonen för kulturen, där människor vågar presentera nya idéer men också berätta om misstag, farhågor, ifrågasätta och påtala brister i verksamheten utan att vara rädda för att straffas för det. Men även om psykologisk trygghet är ett relativt nytt begrepp i Sverige har fenomenet funnits i många decennier utan att kallas för just psykologisk trygghet. Högriskorganisationer, som Flygvapnet och kärnkraftverken, var tidiga med att betona vikten av att berätta om misstag och brister – för att undvika framtida olyckor.

Efter olyckan i Tjernobyl, 1986, utvecklades till exempel en så kallad säkerhetskultur inom kärnkraftsindustrin för att minska risken för fler kärnkraftsolyckor. Det finns, enligt Philip Runsten, ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, troligen även mindre riskfyllda arbetsplatser som strävar efter en tillåtande kultur utan att kalla den för psykologisk trygghet – eftersom kulturen påverkar både lärande och prestation positivt.

Jonas Dahl är organisationskonsult och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans bild är att det fortfarande är relativt ovanligt med organisationskulturer med normer som uppmuntrar personer att berätta om egna misstag, be om hjälp, ifrågasätta och ställa kritiska frågor om verksamheten. En anledning är, enligt honom, att konkurrens om uppdrag och befordringar bidrar till att det upplevs som riskfyllt att berätta om egna misstag.

– Den som avslöjar ett eget fel eller misslyckande riskerar att påverkas negativt. I organisationer finns generellt en instinkt att inte vilja berätta om fel och därmed riskera att upplevas som inkompetent eller svag.

En annan förklaring kan, enligt Stefan Tengblad professor i Human Resource Management vid Göteborgs universitet, vara att chefer på svenska arbetsplatser inte är utbildade i hur de ska arbeta med psykologisk trygghet.

– Det kan göra att de bagatelliserar kritik, tycker att de har en helhetsbild av situationen och vet bäst. Ledningen kan också sakna en bra riskmedvetenhet, tänka att verksamheten är säker därför att det inte har skett någon olycka under lång tid.

Den viktigaste effekten av en företagskultur som kännetecknas av psykologisk trygghet är, enligt Philip Runsten, att människor vågar dela med sig av tankar och idéer trots att de är osäkra på om de har rätt.

– Det finns ett starkt samband mellan psykologisk trygghet, lärande och prestation. Och bättre prestationer leder normalt till högre lönsamhet.

Färre fel och misstag sker också förmodligen i en psykologiskt trygg miljö, eftersom den som känner sig trygg lättare omvärderar egna, mind­re bra idéer.

– I en komplex situation, där olika specialisters kunskaper behöver samordnas, ökar förmågan att ompröva egna idéer och vara beredd att säga att någon annan har rätt, säger Philip Runsten.

De forskare Arbetarskydd har varit i kontakt med känner inte till någon svensk forskning som visar hur arbetsmiljön generellt påverkas av psykologisk trygghet. Men Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i en studie sett att såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön inom vården förbättrades när personalen vågade rapportera in egna fel och brister på arbetsplatsen.

– I organisationer där alla rapporterade om tillbud och arbetsskador blev det bättre arbetsförhållanden över tid, bland annat minskade halkolyckorna och de tunga lyften. Fler var också friska på arbetet och färre sjukskrivna av olika anledningar, säger hon.

En arbetsmiljö där det går att berätta om egna misstag och påtala brister kan också bidra till att företag hanterar och förebygger kriser bättre, enligt Stefan Tengblad.

– I ett klimat där ifrågasättande tillåts tar ledningen även till sig negativa nyheter, tänker på vad som kan hända och hur det går att förbereda sig på det. Men det är vanligt att varningssignaler har ignorerats vid kriser.

Som exempel anger han olyckan på Linate-flygplatsen i Milano 2001, där ett SAS-plan kolliderade med ett privatplan och samtliga personer ombord på de båda planen omkom.

– Många på flygplatsen visste att det behövdes bättre märkning av startbanorna, men det var en toppstyrd organisation där kritiken inte kom fram.

Hur skapas då en arbetsmiljö som kännetecknas av psykologisk trygghet? Ofta sker det på initiativ av en chef, och det är då viktigt att chefen föregår med gott exempel och berättar om egna tillkortakommanden.

– Chefens beteende ses alltid som en norm. Medarbetare förhåller sig till chefen. Vad chefen gör spelar alltid roll, vare sig det är bra eller dåligt, säger Philip Runsten.

Det är framför allt viktigt att chefer och medarbetare delar med sig av upplevelser som kan gynna lärande inom arbetsgruppen eller organisationen, enligt Jonas Dahl.

– När det väl sker är det viktigt att den som berättar får ett bra bemötande och att det väcker intresse kring vad som har hänt och vad det berodde på. Då skapas möjligheter till ett lärande, säger han.

Philip Runsten tror att psykologisk trygghet får ett större genomslag på svenska arbetsplatser framöver, bland annat eftersom ohälsan ökar.

– Mycket av den ohälsoproblematik som vi ser på arbetsplatser i dag beror på komplexitet. Folk blir väldigt stressade, därför att de till exempel inte vet om de har hittat en bra lösning. Genom att ta upp problemet och gemensamt diskutera en lösning reduceras stressen, säger han.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö