Lojalitet versus frihet

2022-09-29 13:26 Leif Holmkvist  
En fiskdammspåse med lite godis blev belöningen till Attendos slitna medarbetare efter pandemin, berättar Stine Christophersen. Foto: Olle Sporrong/TT

MEDDELARSKYDD. Rättegången mot tre anställda i vårdföretaget Attendo för brott mot meddelarfriheten har aktualiserat konflikten mellan lojalitetsplikt och meddelarfrihet. ”Lojalitetsplikten är inte oändlig”, påpekar experten Nils Funcke, som gissar att Attendo fälls.

Alla arbetstagare har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Den ingår i jobbet. Det betyder att en anställd inte får göra något som syftar till att skada eller försvåra arbetsgivarens verksamhet. Kravet på lojalitet ökar ju högre ställning den anställde har i organisationen. Illojalitet kan leda till uppsägning eller avsked.

Arbetstagaren har dessutom en tystnadsplikt. För offentliganställda regleras tystnadsplikten i Sekretesslagen och för privatanställda i kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal.

Men alla har sin i regeringsformen grundlagsfästa yttrandefrihet och därmed rätt att kritisera arbetsgivararen. Men det får inte göras med avsikt att skada arbetsgivaren. En anställd har rätt att vända sig till myndigheterna för att påpeka missförhållanden hos arbetsgivaren, men måste först ta upp frågan med cheferna.

Ett speciellt förhållande gäller meddelarfriheten, som ger alla rätten att anskaffa och lämna uppgifter för publicering enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ansvaret övergår då från uppgiftslämnare till ansvarig utgivare. Sekretesslagen reglerar undantagen för de offentliganställda. Den 1 juli 2017 utvidgades rätten till att även omfatta privatanställda inom offentligt finansierad skola, vård och omsorg.

Inom offentlig sektor gäller efterforsknings- och repressalieförbud. Arbetsgivaren får inte fråga vem som lämnat en uppgift och om detta framgår inte straffa den anställde.

Men en gråzon uppstår i frågan om vad en anställd kan skriva om sin arbetsgivare på nätet. Privatanställda kan påverkas av om det finns skriftliga riktlinjer eller instruktioner från arbetsgivaren.

Frågan har aktualiserats av den på tisdagen avslutade rättegången i Attunda tingsrätt, där tre anställda i vårdbolaget Attendo åtalas sedan de givit vårdbiträdet Stine Christophersen en skriftlig erinran för illojalitet när hon slagit larm om missförhållanden inom företagets covidvård.

Stine Christophersen hävdar att hon först förgäves tagit upp problemet med sina chefer. Därefter lade hon ut ett Youtubeklipp, där företaget inte pekades ut. När Expressen sedan tog upp hennes kritik namngavs Attendo.

Vårdbiträdet tilldelades en erinran, som senare drogs tillbaka. Av bandupptagningen från mötet framgår också att cheferna varnar henne för att illojalitet kan leda till att hon förlorar jobbet.

Som anställd av Attendo har Stine Christophersen lojalitetsplikt mot företaget. Men eftersom verksamheten är offentligt finansierad omfattas hon av lagen om meddelarskydd. Attendo får inte utdela någon disciplinpåföljd för hennes uttalanden i Expressen eller för hennes medverkan i den dokumentär i Sveriges Radio som senare beskrev hennes fall.

Attendos försvarare hävdar att erinran utdelades som en följd av filmen på Youtube, där meddelarskydd inte råder och Stine Christophersen är personligen ansvarig för innehållet.

Det är första gången lagen om meddelarfrihet för privatanställda prövas rättsligt sedan den infördes för fem år sedan.

Förbundsjuristen Linda Olausson på fackförbundet Vision vill inte bedöma Attendofallet, men säger:

– Vi anser att yttrandefrihet är och ska vara rätt vidsträckt för att vi vill ha ett öppet samhälle. Tidigare ärenden hos oss har visat att enbart det faktum att medierna tar upp ett fall inte ska vara avgörande för hur det bedöms. Vi tycker oss ha funnit stöd i Arbetsdomstolen för att yttrandefriheten ska vara omfattande. Lojalitetsplikten är viktig och den ska vi ha för att den är ömsesidig.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är däremot tydlig i sin syn på Attendofallet:

– Stine Christophersens yttranden i Expressen skyddas av lagen. Åklagaren har åtalat Attendo för brott mot den och måste visa att varningen hänförs till den publiceringen. Då blir tidssambandet intressant, att varningen utdelas efter publiceringen, liksom vad som sägs om Expressen i det bandade samtalet.

Men försvaret hävdar att lojalitetsplikten medger möjlighet att utdela disciplinpåföljd för vårdbiträdets film på Youtube. Nils Funcke betvivlar starkt detta:

– I så fall skulle åtalet falla och frågan kunna prövas arbetsrättsligt. Regeringsformen skyddar ju yttrandefriheten på Youtube och den är rätt vidsträckt. Arbetsdomstolen har tidigare sneglat på Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen då de avgjort fall som handlat om yttranden av stort allmänintresse. Och det får man väl anse att det handlar om i det här fallet då människors liv stod på spel. Hon har försökt larma i företaget först och verkar ha gjort allt rätt.

Nils Funcke betonar ändå att lojalitetsplikten är viktig:

– Men den är inte oändlig. Om du däremot pratat skit om ditt företag utan grund gäller den även om du gör det i Expressen.

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö