Lagen i otakt med nutiden

2022-05-16 15:48 Nina van den Brink  
Arbetsmiljölagen är inte anpassad till dagens problem, enligt Johan Holms avhandling.

FORSKNING. Kopplingen mellan regler och sanktioner är för svag och arbetsmiljölagen är inte anpassad till dagens problem. Det skapar ett osäkert läge för arbetsgivarna enligt en avhandling.

Det har gått ett och ett halvt år sedan en signalman avled i Piteå när tåget som han färdades på kolliderade med en lastbil. Arbetsmiljölagen är tydlig. De anställdas säkerhet är arbetsgivarens ansvar. Trots det friades både fraktföretaget Green Cargo som signalmannen arbetade hos och lastbilschaufförens arbetsgivare Smurfit Kappa Kraftliner från ansvar för olyckan. Luleå tingsrätt formulerade det som att arbetsmiljölagen inte innehåller ”några konkreta krav på arbetsmiljön som åklagaren lyft fram och som har konstaterats att bolaget brutit mot”. Åklagaren hade inte kunnat visa att företaget slarvat med det förebyggande säkerhetsarbetet.

Det är ingen ovanlig utgång när arbetsmiljölagen ska tillämpas rättsligt. Johan Holm forskar i juridik vid Umeå universitet och lade nyligen fram en avhandling om arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering, ”Ett hållbart arbetsliv”. Det är den första större studien av hur arbetsmiljöreglerna samverkar och fungerar i sin helhet. Johan Holms slutsats är att de krav som ställs på arbetsmiljösäkerhet är för luddiga och kopplingen mellan krav och möjliga sanktioner är för otydlig.

— Kraven som formulerats av arbetsmiljöverket är alldeles för generella och ger dålig vägledning, säger han.

 I grunden beror det på att lagen har blivit gammal. Den utformades på sjuttiotalet med tanke på den sortens jobb som utförs i tung industri och i byggbranschen. Skyddsbestämmelserna för dessa fysiska arbetsplatser är noggrant beskrivna och mycket konkreta, ofta av teknisk karaktär. Det kan vara sådant som att skyddsräcken ska finnas på hög höjd och att de ska ha en viss höjd och en specifik hållfasthet. I och med det blir också rättsläget relativt klart.

Dagens arbetsmiljörisker, däremot, i kontorsmiljöer och kontaktyrken, finns ofta i själva organisationen eller i den sociala miljön, och är inte så lätta att kvantifiera. Hur skyddar man personalen mot stress? Hur beskriver man konkret hur en skrivbordsplats ska vara utformad ergonomiskt?. En olycklig följd har blivit att i synnerhet arbetsplatser med många kvinnor är särskilt dåligt skyddade av arbetsmiljölagen, och det är framför allt stress och dålig ergonomi som är utmaningen i många organisationer.

- De problemen kan ju förekomma överallt, men det verkar vara verkar vara mycket sådan press i kontaktyrken, mer än i en industriarbetsplats. Där är det mer konkreta olycksrisker, som är lättare att reglera och utkräva ansvar, säger Johan Holm.

Ett uppmärksammat rättsfall från 2015 gällande social arbetsmiljö belyser problemet. Två chefer i Krokom kommun stod åtalade efter att en anställd som under lång tid upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling tog sitt liv. I hovrätten friades båda från anklagelserna om att inte ha gjort tillräckligt för att motverka sjukdom och dödsfall. Det är ett exempel på hur svårt det är att avgöra när lagens krav har uppfyllts.

- De som har formulerat arbetsmiljökraven har inte alltid tänkt på hur de rättsliga sanktionerna ska se ut, hävdar Johan Holm i sin avhandling. Arbetsmiljöverket har möjligheter till sanktioner, de har förelägganden och viten, i vissa fall sanktionsavgifter. Men på andra sidan är kopplingen mellan kraven och sanktionerna inte alltid tydlig.

Det finns i lagen inga tydliga riktlinjer för hur en gedigen mobbningsutredning ska se ut och domstolen i kunde därför inte slå fast att den mobbningsutredning som gjorts hade varit bristfällig. Johan Holm ser det som ett generellt problem at de som formulerat arbetsmiljökraven inte alltid tänkt på hur de rättsliga sanktionerna ska se ut.

- Domstolarna betraktar ärenden som de gör. Man kan vara kritisk mot det, men om det nu är så, då kanske man ska ge mer tydliga riktlinjer. En utredning om mobbning ska innehålla det här och det här, om den inte innehållit det då är den bristfällig och då kan man ge förelägganden, säger Johan Holm.

- Egentligen är grundproblemet som jag ser det att säkerhetsreglerna inte leder till en rättslig konsekvens om man bryter mot dem. Det finns massor av krav på arbetsgivaren: att gasledningen måste märkas med en viss märkning, över till procedurkrav, där man ska undersöka saker och motverka ohälsosam arbetsbelastning.

Det är hyfsat konkret, men inte helt. Då är det så att de här sanktionerna inte är så väl lämpade för det, säger han.

Regleringen av arbetsgivarens ansvar måste helt enkelt bli mer effektiv och tydligare. När har arbetsgivaren gjort tillräckligt för att skydda de anställda mot stress och förslitningsskador? Vissa länder har infört precisa krav så som förbud för chefer att mejla anställda efter arbetstid.

- Det är ju en superkonkret regel, men sedan om den är lämplig är en annan fråga. Det finns inte riktigt den traditionen i Sverige av halvreglering av sådana villkor, säger Johan Holm.

För att slippa sådana specifika krav förespråkar han i stället vägen via riktlinjer och policies. Det kan handla om samverkan mellan skyddsombud och arbetsmiljöansvariga, eller att införa en reglering via konsekvenser. Ett exempel skulle kunna vara att arbetsgivaren drabbas av extra avgifter när arbetstagare blir sjuka, möter hårdare krav om sjukdomen eller skadan orsakats av jobbet eller får sänkta arbetsgivaravgifter om sjukskrivningstalen är låga. Ett sådant ekonomisk styrmedel finns exempelvis i Holland där arbetsgivaren har ansvaret för sjukersättningen i ett helt år.

- Då blir det jätteviktigt att få tillbaka folk i arbete. Blir folk sjuka på jobbet eller utbrända, då får du betala, konstaterar Johan Holm, som dock ser problem även med denna metod.

- Det kan leda till att arbetsgivare börjar prioritera unga och friska anställda för att undvika sjukskrivningar. Det finns plus och minus med alla varianter, säger han och konstaterar att det inte finns någon helt enkel lösning.

- Men om man ska ta till lagar ska de i någon mån vara genomdrivbara, annars kan man urholka förtroendet för lagarna.

Nina van den Brink

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö