Jobba – bäst recept för att komma igen

2011-10-30 23:00 Charlotta von Schultz  

I dag står 250 000 svenskar med funktionsnedsättning helt utanför arbetsmarknaden. En viktig förklaring är att arbetsplatserna inte anpassats efter deras förmågor. <br/>- Arbetarskydd har träffat några som lyckats komma tillbaka till jobbet, och tittar närmare på utvecklingen av hjälpmedel.

En huvudmus, en flexibel arbetsgivare och en rejäl portion jävlar anamma. Martin Engqvist började jobba igen ett år efter att han bröt nacken i en bilolycka.

– Hade jag varit kirurg eller pianostämmare så hade jag inte kunnat komma tillbaka till mitt yrke. Men som redaktör sitter man och babblar 80 procent av tiden, och det klarar även en helförlamad kille, säger Martin Engqvist, redaktör på medie-företaget Spoon.

För elva år sedan var han frilansande journalist och testkörde en bil i södra Frankrike för en motortidning. På en serpentinväg förlorade han kontrollen över bilen och voltar ner i en ravin. Han sövdes och vaknade upp på Karolinska sjukhuset  i Solna någon vecka senare. Den fjärde nackkotan var bruten, kroppen förlamad från strax under axlarna och nedåt.

Första tiden efter olyckan beskriver han som mörk. Just då var jobbet knappast det största problemet, och att kunna arbeta igen kändes ändå utopiskt. Men Spoon, som hade varit en av hans största uppdragsgivare, var helt inriktade på att han skulle komma tillbaks.

– Du behövs här, sa de, och det var en otrolig boost för mig, säger Martin Engqvist.

Snart vaknade dessutom insikten att jobbet faktiskt främst bestod av att diskutera idéer, lägga ut jobb och coacha medarbetare. Att ”sitta och babbla”. Han tackade ja till erbjudandet om fast anställning, och började arbetsträna cirka ett år efter olyckan. Arbetstiden stegades med tiden upp till dagens halvtid.

Vid Arbetarskydds besök råder ett lågmält sorl i det öppna kontorslandskapet. Det är en vanlig dag på jobbet med mail, möten och telefonsamtal.

Martin Engqvists arbetsplats sticker inte ut från de övriga vid en första anblick. På det vita skrivbordet står en laptop. Men tangentbord och vanlig mus saknas. På skärmens överkant sitter i stället en dosa med en sensor som följer ett litet reflexmärke på Martin Engqvist panna. Det är huvudmusen.

– Allt du gör på skärmen gör jag också. Det tar bara lite längre tid.

Han gör en liten huvudrörelse och markören sveper över skärmen. Den stannar i en menyrad där man väljer bland musfunktionerna: enkelklick, dubbelklick, högerklick eller vänsterklick. Sedan är det bara att vrida huvudet en aning för att utföra funktionen på önskat objekt på skärmen.

När Martin Engqvist ska skriva klickar han fram ett tangentbord på skärmen och väljer bokstäver. Samtidigt dyker det upp ordförslag, på samma sätt som när man skriver ett sms med T9.

Det ser ganska enkelt ut att manövrera huvudmusen, och var inte särskilt svårt att lära sig heller, tycker Martin Engqvist. Lite trött i nacken kan han bli. Musklerna i nacke och axlar belastas även av att styra elrullstolen med hjälp av en joystick under hakan.

Det finns visserligen hjälpmedel för att styra datorer med rösten eller ögonen. Men att sitta och prata med datorn känns inte så lockande i ett öppet kontorslandskap. Ögonstyrningen är dyr.

Förutom datorn är telefonen ett viktigt hjälpmedel för redaktörer. Martin Engqvist använder ett headset och en vanlig mobiltelefon som svarar automatiskt efter två signaler. När han ska ringa upp får hans personliga assistent först slå numret.

Att arbeta trots att man har en så allvarlig ryggmärgsskada är ovanligt.

Vad gjorde att du kom tillbaka?

– Att jag har det här yrket och en arbetsgivare med fantasi och flexibilitet. Sedan spelar det ju in vilken typ av person man är och vilka förväntningar man har på sig. Det betyder oerhört mycket att ha ett jobb och att känna sig behövd. Vid sidan av min fru är det jobbet som har räddat livet på mig, säger Martin Engqvist.

Ryggmärgsskador

Ungefär 160 personer per år får brott på ryggmärgen efter olyckor eller sjukdom i Sverige.

Trafikolyckor står för cirka hälften av fallen, 15 procent är dykolyckor.

Män står för 80 procent av olycksfallen. De flesta är i tjugoårsåldern.

Cirka 5 000 svenskar lever med sviter efter en traumatisk ryggmärgsskada.

Forskning för att reparera ryggmärgsskador pågår. I experiment har ryggmärgsskadade råttor fått tillbaka motoriska och sensoriska funktioner efter transplantation av stamceller. Men behandling för människor dröjer.

Källa: Neurologiskt handikappades riksförbund

Tar fram hjälpmedel

Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum med staten och Sveriges Kommuner och Landsting som huvudmän.

Institutet har cirka 90 anställda som arbetar med forskning och utveckling, utbildning om och provning av hjälpmedel samt information och kommunikation.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer