”Jag har räddat liv genom att lyssna”

2015-02-25 07:10 Elisabeth Vene  

ELDSJÄLEN. Börje Eriksson blev utsedd till syndabock i konflikten med lärarkollegan och miste sitt jobb. Han bestämde sig för att skriva en bok om eländet.<br/>– Kanske kan boken leda till metoder att ta itu med mobbning på jobbet innan det är för sent.

Nästan tio år har gått sedan majmorgonen då bildläraren Börje Eriksson kallades in till gymnasiechefen och fick veta att han inte var välkommen tillbaka nästa termin.

Han hamnade i chocktillstånd. Visserligen hade han varit i konflikt med en kollega en längre tid och flera gånger begärt konflikthantering.

Men att lösningen skulle vara att utse honom till syndabock hade han inte kunnat föreställa sig.

”Jag kastades in i känslor som jag tidigare inte upplevt, en övermäktig känsla av förräderi, att stötas ur en gemenskap.” Så formulerar Börje Eriksson sin reaktion i boken Bakom leendet. Stommen i boken är hans upplevelser, men han har valt att tona ner sin egen person och lyfta fram fenomenet vuxenmobbning.

– Jag vill fokusera på ledningens sätt att agera, skedet när man utser syndabocken, säger Börje Eriksson.

Efter sin långa sjukskrivning gjorde Börje ­Eriksson en arbetsskadeanmälan. Den hamnade så småningom i förvaltningsdomstolen, som slog fast att ”ledningen och inblandade parter har utsatt Börje Eriksson för mobbning och kränkande särbehandling”.

– Mitt sätt att må bra och hantera det som har hänt mig är att fortsätta att föra debatt om frågorna. Men utan domen hade jag nog känt att jag hade blivit ifrågasatt. Nu finns i alla fall en juridisk granskning av mitt fall.

Börje Eriksson hade jobbat i tjugotre år som bildlärare, femton av dem i just den här värmländska kommunen. Han älskade att undervisa på gymnasiet och var stolt över bildinstitutionen som han hade varit med och byggt upp.

Bortsett från de båda bildlärarnas konflikt var sammanhållningen god. Börje Eriksson berättar i boken att hans arbetslag inte kunde acceptera vare sig beskrivningen av konflikten eller beslutet att kasta ut honom, och lämnade in en protestskrivelse.

Det hjälpte inte. Efter sommarlovet hade Börje Eriksson inget jobb att gå till.

Förvandlingen från trygg och glad samhällsmedborgare till utstött kunde han inte hejda. Omgivningens tysta dom – ingen rök utan eld. Stigmatiseringen. Men funderingarna kring hur allt detta över huvud taget kunde inträffa bidrog till att han inte fastnade i offerträsket. Han började granska sin historia, räddad av sin nyfikenhet.

Börje Eriksson är en samhällsengagerad person, med rötter i 70-talsmyllan. Hans identitet har alltid varit att uttrycka sina känslor och tankar i bilder och ord.

– Jag känner att jag har en möjlighet att framställa mina upplevelser på ett sätt som leder till något positivt. Men jag skulle nog inte känna mig så frimodig om vi inte till slut hade valt att flytta, hela familjen.

Först gjorde han en film, Trolleriföreställningen. Budskapet är att arbetsmiljölagen kan visas upp och trollas bort lika lätt som trollkarlen får duvan att försvinna. Filmen visades i riksdagen på ett seminarium, där norska arbetsmiljöverkets projekt ”Jobbing uten mobbing” presenterades.

– Det var den absoluta startpunkten för mig att skriva boken, säger Börje Eriksson.

Börje Eriksson tycker att det norska systemet med faktagranskare, som gör en oberoende utredning när en person känner sig kränkt eller trakasserad på jobbet, vore något för Sverige. Kanske kunde Arbetsmiljöverket vara huvudman. Fackets funktion i sammanhanget ifrågasätter han.

– Facket riskerar att hamna i en totalt omöjlig roll när man företräder en av sina medlemmar mot en annan medlem, är en av hans invändningar.

Börje Eriksson har funderat mycket över hur det kommer sig att omgivningen hakar på, när det börjar gå rykten om någon.

– Om du får höra ett angrepp på någon som inte är närvarande protesterar du inte och söker upp personen. När ni möts känner du dig illa till mods. Du har skuldkänslor för att du inte har stått upp för personen. Nästa gång du hör ryktet minskar din skuldkänsla, för då kan du börja tänka att de nog har rätt, ”hon är allt väldigt kylig och arrogant” eller vad det nu är som passar in på ryktena.

Han ser flera orsaker till varför vuxenmobbning är ett växande samhällsproblem. Slimmandet, effektiviseringen, kraven på att hålla sig anställningsbar och ständigt leverera till hundra procent, individuella löner, konkurrensen.

– Det blir en grogrund för konflikter och hur ska man komma ur situationen när folk råkar i luven på varandra? Jag tror inte att ledningen medvetet tänker att det är för dyrt att reda upp situationen, men skulle någon föreslå att folk skulle ägna flera timmar varje vecka åt att samtala, så tänker man nog på produktionsbortfallet och att den totala kostnaden skulle bli väldigt stor. Chefer är inte onda människor, de sugs in i en rationell och effektiv lösning.

Det här gäller framför allt i offentliga sektorn, med sin fokusering på målstyrning och kostnadskontroll, säger Börje Eriksson. I det korta perspektivet är det billigare att byta ut personen.

– Folkhälsoperspektivet och tydliga ekonomiska incitament saknas i dagens regelverk, trots att det är uppenbart att det är individen och samhället som tvingas stå för merparten av kostnaden. Personerna som drabbas blir ofta sjukskrivna under väldigt lång tid och det är alltför många som överhuvudtaget inte kommer tillbaka till yrkeslivet.

Börje Eriksson blev sjukskriven på grund av psykisk stress. Han försökte komma igen på en annan skola, men det gick inte.

– Jag var väldigt trasig.

Börje Erikssons bok är ett inlägg i debatten om den psykosociala arbetsmiljön. Han har intervjuat andra som behandlats illa på jobbet liksom forskare och experter. Han engagerar sig oförtröttligt i den psykosociala arbetsmiljön.

Vad är drivkraften?

– Jag är övertygad om att det finns en jätte­stor potential i hur man ska hantera de här frågorna mycket bättre.

Saknar du jobbet?

– Ja, det gör jag. Men saker och ting är som de är. Jag är jättenöjd med det jag gör. Jag har kanske till och med räddat livet på människor konkret i några fall, bara genom att lyssna. Det är fantastiskt om man kan funka som en länk. Det kan vara svårt för den som inte har varit drabbad själv.

Så gör Norge

• Norge har en metod, faktaundersökning, som så neutralt som möjligt utreder mobbning på arbetsplatser. Drygt 500 oberoende utredare är utbildade för uppdraget.

• Mobbningsutredningen fungerar ungefär som en rättegång.

• Mobbningsutredaren hör bägge parter, var för sig.

• Mobbningsutredaren måste hålla sig strikt till metoden och reglerna i arbetsmiljölagen.

• Den norska arbetsmiljölagen finns tydliga gränser för vad man får stå ut med och inte på en arbetsplats. Graden av mobbning går från kränkning av integritet och värdighet till trakasserier.

• Mobbningsutredaren skriver en rapport. Dokumentet är konfidentiellt, men inte anonymt. Parterna får chans att uttala sig om det den andra har sagt. De berörda parterna garanteras full tillgång till rapporten.

• Arbetsgivaren får självständigt bedöma rapportens slutsatser.

­Källa: Harald Pedersen, arbetsrättsadvokat och mobbningsutredare i Norge/Arbetarskydd.

börje eriksson

Ålder: 58 år.

Yrke: Utbildad till bild­lärare på Konstfack. Numera heltidsengagerad i frågor som rör den psykosociala arbets­miljön. Uttrycker sig med sin konst, sitt skrivande, föredrag och filmer. Håller föredrag om boken och arbetsmiljöfrågor.

Aktuell: Boken Bakom leendet (Carlssons förlag) med egna tecknade illustrationer kom ut i vintras. Nu ska det bli teater av den. Dramatikern Dag Norgård skriver tre pjäser med utgångspunkt i berättelserna i Börje Erikssons bok. En av dem, Mannen mitt emellan, sätts upp nu i vår på Borås stadsteater.

Filmer: Trolleriföreställningen, Moderna tider 2.0.

Bor: På landet i Västergötland.

Familj: Hustru och tre barn.

Fritidsintressen: Det mesta som rör konst och kultur.

Förebild: Min mor är en person jag alltid ­beundrat. Hon vill förändra världen, göra den bättre, inte anpassa sig.

Elisabeth Vene

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen