Han var med och formade arbetsmiljölagen

2016-03-14 10:13 Elisabet Örnerborg  

ELDSJÄLEN. Det var på 70-talet den stora arbetsmiljöutredningen tillsattes, med Hans Gullberg som sekreterare. Den tidigare lagen skulle ändras.<br/>– Arbetstagarnas ställning på arbetsplatsen skulle bli starkare. Det ledde till att skyddsombudet fick rätt att stoppa arbetet, säger Hans Gullberg.

Dagen innan har Hans Gullberg haft barn, barnbarn och barnbarnsbarn här på besök.

Då kom diagnosen adhd upp till diskussion. När Arbetarskydd kommer håller han på att läsa en artikel om den allt vanligare diagnosen.

– Alla människor har lite olika läggning, det är vår storhet. Man kan inte kalla alla som avviker från någon norm för sjuka.

De hade också diskuterat hämtning och lämning av barn. Så länge hans fru levde hjälpte de till att hämta och lämna barnbarn och barnbarnsbarn när det behövdes. Han visar med handen på ett fotografi som står på byrån.

– Min hustru dog för tre år sedan, ett sextioårigt äktenskap bröts. Sorgen kan aldrig övervinnas men med en timmes meditation varje kväll återvinner jag någon jämvikt i tillvaron.

Nu sköter Hans Gullberg sitt hushåll själv.

Inför vårt besök har han lagt fram en stor hög med böcker på en stol. Det är resultatet av den stora arbetsmiljöutredningen han var sekreterare i på 70-talet. Det är också betänkanden från olika senare utredningar där han lett arbetet, de senaste lagkommentarerna till arbetstidslagen och till arbetsmiljölagen.

Arbetarskydds reporter har sett Arbetsmiljölagen, kommentarer och författningar i många bokhyllor och hört en arbetsmiljöjurist säga att den boken är en bibel. Den här, den sjuttonde upplagan från 2014, har mörkrosa omslag och är 525 sidor tjock.

– När lagen ändras ger vi ut en ny upplaga. Hoppas det dröjer, det är rätt krävande, säger Hans Gullberg.

Den stora arbetsmiljöutredningen tillsattes i början på 70-talet. Mycket hade hänt inom arbetsmiljön och man ville ändra den lag som funnits ända sedan 1912.

– Vi skulle göra en översyn och få lagen i takt med tiden, säger han.

För det krävdes en del arbetsplatsbesök tillsammans med yrkesinspektörer och möten. Han minns särskilt en arbetsmiljödebatt på Karolinska sjukhuset där han blev angripen av PC Jersild, som då var socialläkare.

– Han kom med en massa beskyllningar mot mig, oskyldiga människa. Han såg mig som en representant för den dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen och påstod att Arbetarskyddsstyrelsen inte brydde sig om alla dem som hade dött på jobbet. Det var över tusen om året som dog på jobbet då. Tack vare större uppmärksamhet på vad som orsakar faror och risker har antalet döda på jobbet minskat kraftigt sedan dess.

Hans Gullberg säger också att psykosocial arbetsmiljö var aktuell redan då, på 70-talet.

– I högsta grad var det den psykosociala arbetsmiljön som skulle utredas, betonar han.

I en särskild bilaga till utredningen står Lennart Levi, då docent vid Laboratoriet för stressforskning i Stockholm, för ett kapitel: ”Psyko­sociala förhållanden i arbetsmiljön: inverkan på hälsa och välbefinnande”.

Hans Gullberg framhåller dåvarande docent Bertil Gardells kapitel som det viktigaste, ”Psykosociala problem sammanhängande med industriella produktionsprocesser”. Boken faller upp på ett avsnitt om arbetets organisation och innehåll. Där står vad som är viktigt för den psykosociala miljön: inflytande och att själv få bestämma arbetstakt och arbetsmetoder, att ha en överblick, kunna se en mening med arbetet och därtill gemenskap med andra människor.

Under utredningen var det mycket tal om hur sanktionssystemet skulle utformas. Arbetsgivarna var emot direkta straffpåföljder. Det ledde till en i huvudsak indirekt bestraffning – den som bröt mot ett föreläggande skulle kunna bestraffas med böter eller fängelse.

Den nya arbetsmiljölagen innebar också att skyddsombuden fick en starkare ställning och fick rätt att stoppa arbetet.

På 90-talet kom det till en skrivning i arbetsmiljölagens ändamålsparagraf som har med den psykosociala arbetsmiljön att göra. Hans Gullberg visar paragrafen. Där står först att lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och sedan kommer tillägget ”samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö”.

– Det är en sådan där önskan utan direkta sanktioner.

Arbetsmiljölagen är en ramlag som det är Arbetsmiljöverkets uppgift att konkretisera i olika föreskrifter. Den 31 mars i år börjar verkets nya föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. Den innehåller inga direkta sanktioner.

– Det är svårt att lagstifta om det psyko­sociala. På vissa arbetsplatser frodas mobbning, det verkar gälla framför allt bland kvinnor i offentlig sektor och på pastorsexpeditioner, säger Hans Gullberg.

Vi kommer in på Krokommålet, där två chefer fälldes till ansvar för en socialarbetares självmord i tingsrätten.

– De friades sedan i överrätten, som tur var. Det är en fruktansvärd tanke att straffas för att den mannen tog livet av sig, säger Hans Gullberg och tillägger:

– Att skriva en paragraf med direkt straffpåföljd om ansvar för självmord eller för att anställda mår dåligt i den mänskliga samverkan är svårt.

Efter pensionen från Haverikommissionen vid 67 års ålder, var Hans Gullberg engagerad i ideellt arbete för dem som haft kontakt med psykiatrin och för äldre människor.

– Efter tio år övergick jag till att leda studiecirklar i stället.

Först var det flera, nu nöjer han sig med två cirklar i Södermalms frivilligcentral Viljans och Studieförbundet vuxenskolans regi, en i musik, ”den här terminen är det Mozarts kammar­musik”, och en om aktuellt i kulturen.

– Att få i gång en diskussion är väldigt stimulerande och att få människor intresserade är uppmuntrande. Det betyder mycket vem som är chef på samma sätt som vem som leder en cirkel.

Skriver böcker om lagar

Hans Gullberg är för­fattare till lagkommentaren till arbetsmiljölagen tillsammans med Karl-Ingvar Rundqvist. Den senaste upp­lagan, den sjuttonde, kom 2014, Arbetsmiljölagen i lydelse den 1 juli 2014, kommentarer och författningar. Den ges ut av Norstedts Juridik i samarbete med Arbetsmiljöforum.

2014 gavs också fjärde upplagan av Arbetstidslagen ut av författarna Hans Gullberg, Karl-Ingvar Rundqvist och Per Ewaldsson.

Hans Gullberg

Ålder: Fyller 90 i höst.

Yrke: Hovrättsråd.

Bor: I villa norr om Stockholm.

Familj: Änkling, tre barn samt barnbarn och barnbarnsbarn.

Arbetsmiljökarriär: Sekreterare i den stora arbetsmiljöutredningen, slutbetänkandet lämnades 1976. Skrev propositionen som ledde fram till 1977 års arbetsmiljölag, som ännu gäller. Var själv utredare på 80-talet, först av vissa arbetstidsfrågor med förslag till en ny arbetstidslag i betänkandet SOU 1981:5. Var sedan utredare av arbetsmiljösekretess, SOU 1987:66, minderårigas tillträde till arbetslivet, Ds 1989:1, elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet, Ds 1989:5, produktkontroll enligt arbetsmiljölagen, Ds 1989:48, arbetsmiljöansvar vid projektering, Ds 1990:6. Utredde översynen av arbetsmiljölagen på 90-talet, SOU 1993:81.

Intressen: Kultur. Cyklar året om, på vintern med dubbdäck.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö