Flykten från verket

2013-11-17 23:00 Elinor Torp  

Arbetsmiljöverket har förlorat flera av sina bästa inspektörer. Både facken och polisen ser med oro på kunskapstappet. Men verket tar flykten med ro. Ett medvetet vägval: – Inspektörsyrket kommer i framtiden att vara mer generellt, säger generaldirektör Mikael Sjöberg.

Avhopparen Mikael Engström jobbade på hundra procent med att utreda allvarliga olyckor på arbetsplatser innan han slutade hos Arbetsmiljöverket 2011.

– Mina gamla kolleger har blivit lite rumphuggna kan man säga. De har inte möjlighet att lägga så mycket resurser på större utredningar och de hinner inte gå lika djupt, säger inspektören som valde att lämna myndigheten för att börja som arbetsmiljöingenjör hos NCC. Inom rättsväsendet har man reagerat på kompetensflykten.

– När det kommer till utredningar av svåra arbetsolyckor krävs branschkunskap. Att tappa tekniskt kunniga inspektörer som Mikael Engström är en stor förlust för en expertmyndighet som Arbetsmiljöverket, betonar polisutredaren Lars Sundlöf.

Han möter avhopparna i utredningar av arbetsolyckor, duktiga experter som bytt sida.

– Det har fått konsekvenser för oss. Vi samverkar ju, säger Lars Sundlöf vid länskrim i Skåne, van att utreda döds­olyckor.

Vad som har skett är att stora bolag som Skanska och NCC har värvat arbetsmiljö­inspektörer från staten. De får ett telefonsamtal och ett erbjudande om högre lön. Andra har självmant sökt sig bort, missnöjda med myndighetens nya arbetssätt.

Inspektörsrollen har förändrats under senare år. I dag ska den som sysslar med tillsyn vid verket kunna inspektera brett, i alla branscher, och ställa krav enligt föreskrifterna om SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete. Med sig till arbetsplatserna har inspektörerna en checklista och utifrån den ställer de krav. Oftast är inspektionerna en del av en större tillsynskampanj. Kraven är väl avgränsade. Uppdagas andra brister i arbetsmiljön kan arbetsgivare och skyddsombud få svaret att de måste vända sig till myndighetens svarstjänst. Inspektörerna som valt att sluta är missnöjda med detta nya sätt att utöva tillsyn.

– Förr i tiden var det inte så reglerat. Man kunde med sin kunskap styra mer själv. Nu är det kampanjer med förtryckta krav. Inspektörerna är mest ute och sätter kryss i rutor, säger Jarl Wedel som var anställd på Arbetsmiljöverket i tjugo år innan han gick över till vindkraftsbolaget Enercon.

Helen Svensson valde att sluta av samma anledning. Hon är beteendevetare och handplockades av Skanska. Enligt avhopparen Helen Svensson nöjer sig myndigheten nuförtiden med att konstatera brister och fel. Hon är besviken på sin forna arbetsgivare som med sina checklisteinspektioner sällan når högsta ledningen, och i värsta fall blir sittande på platschefens kontor. Efter sex år på verket valde hon att tacka ja till Skanskas erbjudande.

– Arbetsmiljöverket söker akademiker och kunniga människor, men använder inte deras kompetens på rätt sätt. Jag kom in som specialist och ut som generalist. Välutbildade akademiker vill inte inspektera med en förtryckt checklista. De vill kunna påverka sin roll mycket mer, säger Helen Svensson som efter Skanska gick vidare till Trelleborgs kommun där hon är personalchef med stort engagemang i arbetsmiljöfrågor.

Helen Svensson lägger stor vikt vid ledarskapet. Engagemanget och kunskapen hos närmaste chefen är allra viktigast för en god arbetsmiljö, tror hon.

– För många företag är det en affärsidé. Man vill gärna ha någon som jobbar med arbetsmiljö. Det är en profilfråga hos de stora byggbolagen. Det visar att man är ett seriöst företag. Sedan händer det ju en del olyckor i byggbranschen, konstaterar hon.

Sedan 2006 har antalet inspektörer minskat med över en tredjedel. Och Arbetsmiljöverket fortsätter att krympa med tio anställda per år på grund av ett produktivitetskrav från regeringen. För att klara sitt uppdrag har myndigheten medvetet satsat på generalister i stället för specialister. Baksidan av detta nya arbetssätt är, enligt avhopparna, att inspektörer utan branschkunskap inte alltid upptäcker allvarliga brister i arbetsmiljön. Regionala skyddsombud på LO-förbunden märker också av kunskapstappet.

I en rapport till regeringen beskriver fackförbunden hur Arbetsmiljöverket inte ens kommer ut efter en 6:6a, en begäran om ingripande vid allvarliga eller livshotande brister i arbetsmiljön.

Jörgen Eriksson, arbetsmiljöansvarig på fackförbundet Byggnads, tycker visserligen att det är bra med en kunnig motpart, men ser samtidigt hur Arbetsmiljöverket, som ska kontrollera arbetsgivarna, missar farligheter ute på arbetsplatserna. Han efterlyser välutbildade inspektörer som vet vad de pratar om, både före och efter en olycka.

– Jag vill ha en kontrollmyndighet. Inte en snygg hemsida, säger han och jämför inspektörernas arbete med att spela schack.

– Du måste tänka framåt, i flera led, och veta hur en byggarbetsplats fungerar. Vad kommer att hända i morgon, om fjorton dagar?

Enligt Jörgen Eriksson har Arbetsmiljöverket en helt annan strategi än tidigare.

– De försöker informera bort arbetsmiljöproblemen. Det tror inte jag på, säger han.

IF Metalls motpart Teknikföretagen organiserar 3 600 arbetsgivare i Sverige. Björn Hammar är arbetsmiljöansvarig vid organisationen. Han håller delvis med fackförbunden.

– Fortfarande år 2013 finns en dubbelhet. Jag skulle vilja att man utvärderade både lagstiftningen och arbetsmiljöarbetet på ett tydligare sätt, säger Björn Hammar, som har pratat med generaldirektören Mikael Sjöberg.

– Verket har ett problem med för få yrkeskunniga inspektörer på i stort sett alla områden. Samtidigt jobbar myndigheten mycket effektivare i dag. Deras hemsida har utvecklats, de har minskat administrationen och skriver nu inspektionsmeddelanden direkt i en ipad. Mikael Sjöberg jobbar målmedvetet för en effektiv myndighet och jag tycker att Arbetsmiljöverket har ökat i både kvalitet och effektivitet. Sen kan man alltid önska sig fler och mer sakkunniga inspektörer.

Internkannibalism i arbetsmiljöbranschen, kallar avhopparen Per Kling värvningen från verket. De stora bolagen drar och sliter i myndighetens bästa inspektörer. Per Kling blev headhuntad av Skanska och erbjöds mer i lön. Hur mycket vill han inte avslöja. Men det spelade roll. Dock inte en avgörande roll. Han trivdes bra på Arbetsmiljöverket i Malmö och gillade att jobba brett. På myndigheten fick han lära sig att ta även i mjukare frågor såsom psykosocial arbetsmiljö, stress, press, mobbning och trakasserier, vilket är stora problem även ute på byggena.

Den kunskapen bär han med sig när han jobbar med arbetsmiljöfrågor i Skanskas bodar. Per Kling ser det inte som att han har bytt sida. Han jobbar fortfarande med de frågor han brinner för mest. I hjärtat på ett stort företag kan han göra mer nytta än på Arbetsmiljöverket, tror han.

– Däremot är det synd att verket inte tar tillvara vår kunskap. Från centralt håll borde myndigheten söka upp inspektörerna som försvann och fråga hur det fungerar ute på arbetsplatserna. Gör vi rätt saker som myndighet? Vad ser ni därute som vi ska tänka på? Där missar Arbetsmiljöverket en viktig input.

Sidbytaren Mikael Engström på NCC möter i dag sina forna kolleger i olycksfallsutredningar. Känslomässigt har han inga problem med att sitta på arbetsgivarens sida i rätten. Snarare tycker han att det är intressant att se hur man kan använda regelverket från andra hållet. Dessutom har han mycket att lära branschen. På så sätt kommer kunskaperna från verket arbetslivet till nytta.

– Ofta får jag frågan hur vi jobbar med arbetsmiljöfrågor. Det har blivit någon slags kvalitetssäkringsstämpel, visar hur seriöst ett företag är. Arbetsmiljöfrågor är hett. Det är kul, säger Mikael Engström.

Jarl Wedel, arbetsmiljökonsulten på Enercon, är glad och lite stolt över att han som 65-åring fortfarande är eftertraktad.

– Vi arbetsmiljöinspektörer har aldrig tidigare varit attraktiva på arbetsmarknaden. Det har kommit de senaste fem åren, att större företag vill ha den här kompetensen!

Inte heller Jarl Wedel ser det som att han har bytt sida.

– Jag vill ju att företaget ska uppfylla kraven, att Enercon arbetar inom lagens råmärke. Har man ett systematiskt arbetsmiljöarbete gynnar det organisationen.

Men en sak är avhopparna överens om. Fortsätter Arbetsmiljöverket att tappa kompetens utarmas myndigheten på sikt.

– Möjligheten att utveckla och påverka sitt arbete är viktigast av allt för att människor ska må bra på jobbet. Där har Arbetsmiljöverket självt inte riktigt lyckats, säger Helen Svensson.

Det här gör en arbetsmiljöinspektör

Inspektörens uppgift är att upptäcka risker i arbetsmiljön.

  • Det kan handla om alltifrån felaktiga arbetsställningar som kan ge olika slags skador på sikt, till farlig hantering av kemiska ämnen, dålig luft eller bullriga miljöer.
  • Även mobbning, trakasserier, skadlig stress och andra psykosociala aspekter på arbetsmiljön inspekteras.

---

Fakta / Avhopparna i Arbetarskydds artikel

  • Jarl Wedel

Arbetsmiljöverket:

1992 - 2010

Nu: Enercon

”Det har kommit de senaste fem åren - större företag vill ha den här kompetensen.”

  • Helen Svensson

Arbetsmiljöverket:

2001 - 2007

Nu: Personalchef på Trelleborgs kommun.

”För många företag är det en affärsidé. Man vill gärna ha någon som jobbar med arbetsmiljö.”

  • Per Kling

Arbetsmiljöverket:

1996 - 2008, 2010 - 2011

Nu: Skanska

”Det är synd att verket inte tar tillvara vår kunskap.”

  • Mikael Engström

Arbetsmiljöverket: 1997 - 2011

Nu: NCC

”Arbetsmiljöfrågor är hett. Det är kul. Det har blivit någon slags kvalitets­säkrings­stämpel.”

Från oannonserat besök till checklista

De senaste tio åren har inspektörsrollen genomgått en stor förändring. Arbets­miljöverkets personal har gått från specialister till generalister. Ett medvetet vägval.

Förr: Arbetsmiljöverkets inspektörer var specialister.

De kunde stanna på en arbetsplats längre om brister uppdagades. Ibland visste arbetsgivare i förväg att verket skulle komma på inspektion. Andra gånger dök de upp oanmälda. Inspektörerna använde sig inte av checklistor och kunde styra över sitt arbete själva. Det fanns mer tid för rådgivning.

Nu: Arbetsmiljöverkets inspektörer är generalister.

De ska kunna åka ut till vilken arbetsplats som helst och ställa krav med hjälp av checklistor. Inspektionerna ingår oftast i större landsomfattande kampanjer och är föranmälda. Till sin hjälp har inspektörerna föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM 2001:1.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen