"Arbetsmiljöbrott svårare utreda än mord"

2021-08-25 11:02 Lena Gunnars  

ELDSJÄLEN. Åklagare Christer B Jarlås vill att bestämmelserna kring arbetsmiljöbrotten samlas i en arbetsmiljöbalk. För två år sedan drabbades han av en stroke – det ledde till en kamp mot Försäkringskassan och för att hitta tillbaka till orden. 

Två arbetare dog och två skadades allvarligt när delar av gjutformen till ett brospann över Saltvikstrand gav vika och rasade.  Arbetarna höll på att bygga en bro längs Botniabanan en majdag 2008 när dödsolyckan inträffade.

2011 kom domen. Det resulterade i den största företagsbot som någonsin  dömts ut i Sverige. Arbetsgivaren Skanska fick betala sex miljoner kronor. 

Åklagaren i målet var Christer B Jarlås, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Rema, i Östersund.

Tio år har gått sedan olyckan och rekordboten står sig än. Än har ingen domstol dömt ut en högre företagsbot än så.

- Om den olyckan hade hänt idag skulle företaget nog ha fått betala betydligt mer, runt 300 miljoner kronor, säger Christer Jarlås, via telefon från lägenheten som han sedan några år tillbaka delar med frun i danska Frederiksberg.

Sedan Rema 2009 bildades på fem orter i landet har kompetensen när det gäller arbetsmiljöbrott ökat markant hos både åklagare och poliser. Det har märkts på ett ökande antal åtal de senaste åren. 2017 var antalet brottsmisstankar som lett till lagföring i miljö och arbetsmiljöbrott 420, i fjol var motsvarande siffra 700, enligt Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020. 

Christer B Jarlås minns vilket lyft det blev för arbetsmiljömålen när han och hans miljöåklagarkolleger på Rema började använda företagsbot vid misstänkta arbetsmiljöbrott. Före dess hade det inte gjorts så ofta, trots att politikerna redan 2006 införde en reform som innebar att ansvar skulle kunna riktas direkt mot företagen istället för mot en enskild person i företaget.

- I och med att vi tog tag i företagsboten blev det ett lyft för dessa utredningar. Det har blivit många fler lagföringar på arbetsmiljöområdet sedan dess, säger Christer B Jarlås.

Han understryker att åklagarna inte är med i någon tävling om att vinna eller förlora mål. En åklagare ska alltid arbeta efter den klassiska regeln att inte åtala om man inte tror att det kan bli en fällande dom. 

Christer Jarlås valde aldrig aktivt att just arbeta med miljö- och arbetsmiljömål. Det blev bara så. I mitten på 1990-talet fanns det inte så många åklagare i Östersund.

- Och av dem som fanns var några äldre, den ena var chef och den andre vice chef. Sedan fanns det en som hade flyttat upp från Stockholm. Han hade inte heller så långt kvar till pension, minns Christer Jarlås.

Plötsligt en dag hörde han själv till dem som stod näst på tur till någon av de tre högre tjänsterna. 

- Då hade man precis börjat med miljöspecialister. Då bestämdes det att jag skulle bli miljöspecialist. Sedan har jag varit det i 25 år.

Christer B Jarlås fick från början även ansvar för arbetsmiljöbrotten. När REMA bildades hade han redan haft ansvar för just de brottstyperna i över tolv år.

Att det bara är en mindre skara specialister på arbetsmiljöbrott bland åklagare och poliser är en fördel tror Christer B Jarlås. Då blir det lättare att ta tillvara erfarenheter och lärdomar från utredningsarbeten och domar. 

- Förr, när vi inte hade specialister, fick en åklagare oftast bara ett eller två arbetsmiljömål under hela sin karriär. Nu är vi fyra miljöåklagare i Östersund och har tre-fyra dödsolyckor var, hela tiden. Det är förstås inte bra att det är så många dödsolyckor, men det är bra på så sätt att vi kan bygga upp en erfarenhet.

Genom sina drygt 30 år som åklagare har Christer B Jarlås hunnit driva ett stort antal mål som rör arbetsmiljörelaterade dödsolyckor. De senaste åren har nästan alla mål om dödsolyckor han drivit lett till fällande domar. Ändå känner han en växande frustation. Christer B Jarlås har länge efterfrågat en särskild arbetsmiljöbalk, som skulle kunna se ut som miljöbalken, fast bara vara för arbetsmiljöbrott. Det skulle förenkla utredningsarbetet betydligt. Det har Christer B Jarlås länge varit övertygad om, men han ser ingen riktig politisk vilja i den riktningen.

Christer B Jarlås tycker inte att vare sig lagstiftaren eller domstolarna hängt med tillräckligt i de förändringar som skett på arbetsmarknaden.

- Dagens arbetsplatser ser inte ut som när lagarna skapades. Det är ett av skälen till att jag tycker att de behöver ses över.

Att utreda arbetsmiljöbrott är svårare än en mordutredning anser Christer B Jarlås. Visserligen finns det i brottsbalken en paragraf om arbetsmiljöbrott, i samma kapitel som mord och misshandel. Men den paragrafen räcker inte tillräckligt långt enigt Christer B Jarlås.  

- Det är inte definierat i den vad som är brottet. För att hitta det måste du gå tillbaka i kapitlet, till det som handlar om vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller framkallande av fara för annan. Sedan måste du slå i både Arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, afsar:na för att hitta allt det du söker.

Ett företag som upphandlar ett jobb eller blir upphandlad för att utföra det tjänar pengar på det. Det innebär idag inte per automatik att det också är det företaget som är ansvarigt för arbetsmiljön. 

För att reda ut vem som har ansvar för vad i arbetsmiljön krävs ofta flera parallella utredningar. En arbetsmiljöutredning kan ta 18 till 20 månader att genomföra när det är ett stort antal företag som arbetar på samma arbetsplats, i till exempel byggprojekt.

- Det kan vara en stege som ibland innehåller fler än tio steg innan vi kommer till den som egentligen har uppdraget att utföra arbetet, berättar Christer Jarlås.

Han menar att bestämmelserna bör ändras, så att den som tar på sig till exempel ett byggprojekt även är den som fullt ut är ansvarig för arbetsmiljön under arbetet. 

I nuläget är situationen sådan att miljö- och arbetsmiljöåklagarna ibland har svårt att ens hitta någon att åtala.

- Så många hade kunnat göra olika åtgärder, men det kanske inte var någon som lät bli att göra exakt det som var orsaken till olyckan, säger Christer Jarlås. 

Sedan fyra år tillbaka arbetar han på distans från sin nuvarande bostad i danska Frederiksberg, som både är en stadsdel i Köpenhamn och en fristående kommun inom Region Hovedstaden med eget postnummer.

- Det är Nordens mest tätbefolkade kommun.

Att Christer B Jarlås hamnade i Danmark beror på att frun fick ett femårigt förordnande från Nordiska rådet. Christer B Jarlås har funnit sig väl tillrätta i sin danska tillvaro.

De senaste 30 åren har han på fritiden skrivit om litteratur, musik och konst i lokalpressen hemma i Östersund. Han engagerade sig snabbt i kulturlivet också i Frederiksberg. Bland annat har han varit med och arrangerat spelningar med band inom musikgenren americana, en sorts countrymusik.

- Jag har ordnat konserter på ett ställe som bara ligger några hundra meter från vår lägenhet. Det har varit både med amerikanska och svenska artister. Allt arbete är förstås helt ideellt, understryker han.

Men tiden i Danmark har också präglats av en kamp på det personliga planet. För två år sedan drabbades Christer B Jarlås av en stroke, som tog ifrån honom alla hans ord. Han var tvungen att börja om från början med att lära sig att prata.

Först blev han nekad sjukpenning av Försäkringskassan, som menade att han inte hade rätt till det när han arbetade från Danmark. Christer B Jarlås drev då en process mot Försäkringskassan medan han kämpade med att kunna prata igen. 

- Trots att jag betalade all skatt i Sverige och inte hade någon inkomst alls i Danmark fick jag avslag från Försäkringskassan. Det tog ett halvår innan Försäkringskassan insåg att den hade gjort fel. Då fick jag också ett visst skadestånd. 

Eftersom Christer B Jarlås först inte fick någon sjukpenning kände han sig tvungen att börja arbeta snabbt igen. Redan fyra månader efter stroken började han.  Och ytterligare några månader senare hade han sin första huvudförhandling.  

Christer B Jarlås arbetar heltid, men dras ännu med en del efterverkningar. 

- Jag kan inte alltid utrycka de ord som jag vill ska komma ur min mun. Framför allt händer det när jag blir engagerad. Det brukar jag berätta för rätten inför en förhandling, säger han. 

Tack vare hjälp från en dansk talpedagog har talförmågan gradvis kommit tillbaka.

- Mina kolleger i Östersund hade ganska kul åt att jag skulle ha en dansk talpedagog. De undrade hur jag skulle låta när jag kom tillbaka till Östersund. Men det gick bra, säger Christer B Jarlås.

Hans tonfall avslöjar ett leende. 

Fruns förordnande i Danmark går ut vid årsskiftet. Hon kan få det förlängt ytterligare tre år. Men det lutar åt att paret flyttar hem till Östersund igen. Nu är det annat i livet som lockar. I våras föddes det första barnbarnet.  Christer B Jarlås kan nu mer även titulera sig morfar till en liten flicka. 

- Även om jag älskar Köpenhamn som stad, lockar barnbarnet troligast oss hem, säger han. 

Christer B Jarlås

Ålder: 62 år.

Familj: Fru, fyra vuxna barn och ett barnbarn.

Bor: För tillfället i danska Frederiksberg, annars i Östersund.

Gör: Miljö- och arbetsmiljöåklagare på Rema, Riksenheten för milljö och arbetsmiljömål i Östersund. Arbetar i Östersund och på distans från Danmark.

På fritiden: Kultur på alla sätt. Jag har under många år skrivit om litteratur, musik och konst i lokalpressen i Östersund. Jag har ordnat konserter här i Danmark med amerikanska artister inom musikgenren Americana (folkmusik och traditionell amerikansk musik) ideellt.

Viktigt just nu:  Att det görs en uppdatering av lagstiftningen så att den blir i samklang med hur verkligheten ser ut på arbetsplatserna. Jag tror på en arbetsmiljöbalk i likhet med att det finns en särskild miljöbalk för den typen av brott. Klart är i alla fall att en översyn behövs.  

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö