Erik Danhard om friande dom för klämolycka

2022-12-28 10:55 Erik Danhard  
Erik Danhard, advokat, Kanter advokatbyrå.

KOMMENTAR. Enligt arbetsmiljöföreskriften bör anställda ha en chans att förstå språket. Men i domstolen gäller andra regler, förklarar advokat Erik Danhard.

Krav på skriftliga instruktioner och rutiner

Av arbetsmiljölagen följer att arbetsgivare ska se till så att arbetstagare har kännedom om arbetsförhållandena samt information om risker i arbetet. Av flera av Arbetsmiljöverkets föreskrifter framgår att arbetsgivaren ska ha skriftliga instruktioner för vissa arbetsmoment (se exempelvis AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, paragraf 7). En vanlig fråga är om sådana instruktioner kan vara på svenska eller om de kanske måste finnas på flera språk. Det finns ingen hård regel i detta avseende. Det viktiga är att arbetstagarna har möjlighet att ta till sig informationen. Det kan betyda att arbetsgivaren bör ha instruktionerna på flera språk och kanske även ha periodvisa muntliga genomgångar.

Då kan frågan formuleras om. Kan arbetsgivaren ha säkerhetsföreskrifter på endast annat språk än svenska? Många internationella koncerner har engelska som koncernspråk. Det betyder ofta att all kommunikation mellan arbetstagare sker på engelska. Om alla arbetstagare kan ta till sig informationen är det svårt att se att det i dessa situationer skulle finnas något hinder mot att säkerhetsinstruktionerna endast är på exempelvis engelska.

I en rättegång blir det annorlunda

Om en arbetsmiljöfråga hamnar i en domstol blir det dock en annan sak. Enligt huvudregeln ska alla dokument vid en svensk domstol vara på svenska. Handlingar på andra språk ska som en huvudregel översättas, vilket beskrivs i rättegångsbalken kapitel 33, paragraf 9.

I rättsfallet NJA 2011 sidan 345 uttalade Högsta domstolen följande.

”Även handlingar på andra språk än svenska kan emellertid i vissa fall godtas. Det är domstolens uppgift att i det enskilda fallet bedöma om och i vilken utsträckning som avsteg kan göras från den angivna huvudregeln om att processen ska föras på svenska. I allmänhet bör därvid handlingar - exempelvis avtal, brev, utlåtanden och annan skriftlig bevisning - på danska eller norska kunna godtas. Också handlingar av detta slag på engelska bör många gånger kunna accepteras. Däremot bör normalt inte handlingar på andra språk än dessa godtas.”

Enligt huvudregeln ska domstolen låta översätta handlingarna. Det finns som följer av NJA 2011 sidan 345 en möjlighet för en domstol att förelägga en part att på egen bekostnad översätta en handling. Om parten inte gör detta kan parten drabbas av sanktioner i rättegången – partens talan avvisas, viss bevisning avvisas, domstolen tar inte hänsyn till innehållet i ett dokument etc.

Luleå tingsrätt dom den 4 november i mål B 2914-18

Målet gällde bland annat en talan av åklagaren om företagsbot mot ett bolag med anledning av en arbetsplatsolycka. Åklagaren menade att någon inom bolaget med ansvar för arbetsmiljön hade åsidosatt vad som gäller enligt arbetsmiljölagen, vilket lett till att en arbetstagare skadats vid ett visst arbetsmoment. Åklagaren menade bland annat att det hade saknats skriftliga instruktioner. Med detta som grund yrkade åklagaren en företagsbot av bolaget med 800 000 kronor.

I målet förekom en skriftlig beskrivning av arbetsmomentet som var avfattad på tyska. Tingsrätten uttalade följande: ”Det går inte att bedöma om den skriftliga beskrivningen är tillräckligt tydlig. Det är en stor brist i utredningen att denna beskrivning inte hade översatts. Denna brist i utredningen ska gå ut över åklagaren.”

Med hänsyn till detta avslog tingsrätten yrkandet om företagsbot.

Kollision mellan regler

Målet gällde en talan om företagsbot, som utgör ett straff. Vid tingsrätten hanteras målet som ett brottmål. Vid tingsrättens prövning kommer de principer som gäller i brottmål att tillämpas – bland annat att brister i utredningen bevismässigt går ut över åklagaren.

Arbetsmiljömässigt är det arbetsgivarens ansvar att säkerställa att alla arbetstagare kan förstå rutiner och instruktioner. Om Arbetsmiljöverket skulle göra en inspektion, kan arbetsgivaren komma att få ett föreläggande om Arbetsmiljöverket skulle bedöma att det finns oklarheter i instruktionerna; exempelvis för att de är på tyska. När samma fråga bedöms i ett brottmål, blir den rättsliga situationen alltså annorlunda. Det är åklagaren som ska visa att det inte har funnits tillräckligt tydliga instruktioner. Och det lyckades åklagaren alltså inte med i det refererade målet.

 

 

 

Tingsrättens dom

Bakgrund:
I juni 2017 hade byggentrepenören Terraform ett uppdrag i Ersträsk i Piteå kommun. Man skulle montera ned ett vindkraftverk. Man demonterade 600 kilo tunga formelement med hjälp av en lyftkran. När säkringarna i form av murkragar togs bort från ett element kom en tung platta i rörelse och föll över en anställd.
Mannen skadade sig svårt - brott på nackbenet, sjätte halsryggkotan, vänstra nyckelbenet, höger skulderblad, andra bröstryggkotans tvärutskott samt revbensbrott med skador på lungorna med blod och luft i högra lungan som följd. Skadorna var sammantaget livshotande.
Åklagaren:
Arbetsgivaren visste att arbetsmomentet var riskfyllt. Någon ánalys med riskeliminering har inte gjorts. Därmed har Terraform brutit mot arbetsmiljölagen. De sista elementen som skulle rivas kunde ha stabiliserats genom till exempel strävor. I så fall hade olyckan kunnat undvikas.
Åklagaren yrkar på en företagsbot på 800 000 kronor och skadestånd till den skadade på 98 000 kronor.
Försvaret:
Den anställde, som inte kunde prata svenska, hade utbildats internt. Alla anställda får utbildning om hur de ska arbeta och om riskerna. Den skadade talade god engelska. Terraform hade vidtagit de åtgärder som krävs för att säkra elementet.
Tingsrätten:
Terraform har gjort riskanalys och instruerat att murkragar skulle användas för att stabilisera elementet. Det är oklart vem som har tagit bort murkragarna.
Tingsrätten konstaterar att det är en brist i utredningen att Terraforms skriftliga arbetsbeskrivning inte är översatt från tyska och att den bristen går ut över åklagaren.
Åklagaren har inte kunnat visa att det faktum att de stabiliserande murkragarna monterats bort var en följd av att Terraform åsidosatt sina åtaganden enligt arbetsmiljölagen.
Talan ska därför avslås.
Domen har vunnit laga kraft.

Domen: Luleå tingsrätt. Den 4 november 2022. Mål B 2914-18.
 

Erik Danhard

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö