SPECIAL FÖRESKRIFTER
Lars Lööw: ”Vi har inte glömt bort synpunkterna i remissvaren”
GENERALDIREKTÖREN. När Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur är på plats börjar arbetet med att vidareutveckla innehållet i föreskrifterna. Det säger Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Han önskar att samrådet med parterna skulle förtydligas i instruktionen.
Lars Lööw, hur känner du inför den nya regelstrukturen som börjar gälla vid årsskiftet?
– En viss förväntan, vi har fortfarande en hög arbetsbelastning för att få allt på plats.
Varför behövdes strukturen ändras?
– För nästan åtta år sedan gjorde den dåvarande generaldirektören en bedömning att ett regelverk som fått växa under en fyrtio års period utan någon större genomlysning behövdes tittas genom. Det är ett omfattande regelverk som utvecklats under olika tidsperioder med mycket korshänvisningar och med olika språk.
Vad tänker du själv kring det?
– Jag tycker det låter klokt. Vi behöver hela tiden fundera på hur vi skapar förutsättningar för att regelverket tillämpas på arbetsplatserna. Det är regler som kan göra skillnad mellan liv och död. Det är viktigt att de är så tillgängliga som möjligt.
Hur ser du på den nya strukturen i jämförelse med den som varit?
– Jag är så ny att jag inte kan göra den jämförelsen. Jag har lagt mest fokus på att vi har allting på plats när den träder ikraft och att vi får ut information.
Regelstrukturen har fått mycket kritik. Vad tänker du om det?
– Jag vet att det under tre olika skeden varit mycket kritik: Inledningsvis och vid de två stora remissomgångarna. Jag har träffat parterna i olika sammanhang sedan jag började, och under min tid som generaldirektör har det inte funnits någon kraftig kritik. Nu upplever jag att de flesta vill få igenom förändringen.
– I de två remissomgångarna lämnades massor med synpunkter på innehållet i en del föreskrifter som vi inte haft möjlighet att behandla. Vi har inte glömt bort synpunkterna. Vi har samlat dem alla, och vi kommer att fortsätta jobba med dem.
Parterna uppfattade att det som skulle vara en strukturförändring ändå innebar innehållsliga förändringar, till exempel ändrade krav- och skyddsnivåer. Hur ser du på det?
– Det har aldrig varit en avsikt att skapa förändringar i krav- och skyddsnivåer. Vi får gemensamt följa upp och justera reglerna om det sker de facto-förändringar vi inte avsett. Regelgivning är ett av de viktigaste redskapen, så det är självklart att vi fortsätter jobba med det.
Parterna har varit kritiska till hur AV under processen förhållit sig till dem. Hur ser du på parternas roll?
– De är och kommer att vara extremt viktiga. De har sin roll och vi har vår. Vi måste hela tiden samverka. Det finns anledning att fundera över formuleringen i Arbetsmiljöverkets instruktion att myndigheten ska samverka i frågor av större vikt.
Varför då?
– Det är olyckligt att man lägger in en subjektiv gräns. Vi ska samråda. Punkt. Då blir det tydligare att det är viktigt. Jag kommer alltid att bjuda in till samråd med respekt för varandras roller.
Det har lyfts en oro kring samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud har fått träda tillbaka. Hur ser du på det?
– Om vi tillsammans upplever att det blir en förändring så får vi titta på det. Det är inget som just nu verkar vara så angeläget att parterna hört av sig till mig.
Det har riktats kritik mot att Arbetsmiljöverket inte lyckats göra reglerna mer tillgängliga och enklare att ta till sig. Vad tänker du om det?
– Jag kan förstå att en del upplever att det inte blir enklare när man har samma regler. Nu bygger vi en överskådlig struktur med modernare språk och så tar vi det därifrån.