Pris för hjälp med hörseln

 Stora Hörselpriset delas ut av Hörselforskningsfonden som instiftades av Hörselskadades Riksförbund, HRF. Bo Håkansson är professor vid institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola och har arbetat med hörselrelaterad teknik i 48 år.

Grattis till priset!

– Tack, det är hedrande eftersom det kommer från HRF som man väl kan kalla ”kunderna”.

Bo Håkansson var först med att konstruera ett hörhjälpmedel baserat på att ljud i form av vibrationer leds direkt i skallbenet via en titanskruv och in till hörselsnäckan. 1977 opererades de första patienterna.

– En av dem, Mona Andersson, lever än i dag och är väl inne på sin åttonde eller nionde hörapparat. Då fanns ingen apparat som fungerade bra för dem som saknade ledning av ljudet till innerörat. Vi visste att hörseln skulle förbättras till nära nog normal om innerörat var normalt, men höll på i flera år för att lösa de tekniska problem som förelåg.

När insåg du att uppfinningarna kunde bli en världsnyhet?

– 1984 hade vi 50 patienter och förstod att det fungerade bra, men företagen tvekade att satsa. Vi höll på i 15 år och tillverkade apparaterna inne på Chalmers.

Vem blev först att nappa på idén?

– Nobelpharma, då ägt av Nobelindustrier och Erik Penser, som gjorde tandimplantat. Det döptes om till Nobel Biocare och såldes till Schweiz, och såldes 2004 till australiensiska Cochlear, men är fortfarande kvar i Göteborgsregionen.

Vad är den stora fördelen med er lösning?

– Patienterna har ett mekaniskt fel i örat och sådana kan återställas. Jag brukar jämföra med glasögon, som återställer ett mekaniskt fel på linsen. Våra patienter har inga alternativ och resultatet blir ovanligt bra.

Är det en svår operation att få en titanskruv eller liten högtalare inopererad i skallbenet?

– Nej, det finns inga riskabla moment eller organ i närheten. När läkarna väl lärt sig metoden görs det på en halvtimma.

I dag tillverkar tre stora företag hörapparater som är baserade på Bo Håkanssons teknik och de används över hela världen:

– Nu finns det en hel produktfamilj som förbättras och specialanpassas beroende på patientens problem. Du kan till exempel streama från en mobiltelefon och ha mycket bättre brusreducering.

Vet ni hur många patienter som fått hjälp av er uppfinning?

– Nja, vi tappade nog räkningen för ungefär fem år sedan, då hade runt 400 000 personer fått implantat.

Hur går det med er nya teknik där man inte behöver leda ljudet via en skruv genom huden?

– Den har vi jobbat med i drygt 20 år, men företagen ville inte veta av den i början. Men när de såg resultaten från våra första patienter kom de snabbt med egna projekt och vi fick ett nära samarbete med Oticon Medical som också finns i Göteborg. Tekniken utvecklas hela tiden, även om ljudet var nog så bra redan med våra första apparater.

Du har ett 20-tal patent, men vad forskar du på just nu?

– Vi har jobbat mycket med teknik för diagnosticering och mätteknik. Men nu forskar vi på diagnoser av yrsel, som ju också hänger ihop med örat.