Minskad smittrisk får Levi-priset

Jakob Löndahl som var en av pristagarna till Levipriset är professor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola och Lunds universitet säger att forskningen har pågått i mer än tio år och att intresset ökade under pandemin.

– Det kan leda till en minskad risk, i synnerhet för sjukvårdspersonal som ständigt är i kontakt med patienter, men också för alla andra. Forskningen har gjort att det har skapats en bättre uppfattning om hur virus sprids via luften.

Malin Alsved som är den andra pristagaren av Levipriset är biträdande universitetslektor vid Lunds tekniska högskola säger att forskningen har gjorts på flera olika sjukhusavdelningar.

 – Vi har varit på infektionsavdelningen och andra avdelningar på sjukhuset för att samla in luftprover för att förstå vilka som var de största riskerna avseende luftburna partiklar i covid och försöka se om det fanns några riskfyllda situationer.

Hon säger att det känns väldigt kul att få ett pris inom arbetsmiljö eftersom det är den de försöker förbättra.

– Vi har också samlat aerosolpartiklar direkt från utandingsluften från personer med bekräftad covid-19 och hittade en hel del virus. Från tre personer kunde vi även bekräfta att virus-aerosolen var smittsam eftersom de lyckades infektera celler i laboratorietest.

Jakob Löndahl säger att det kan leda till en ökad trygghet att ha en bättre insikt i hur virus smittar både genom att osäkerheten kring riskerna minskar och att det blir tryggare då sjukvårdspersonal har bättre kunskap om när deras skyddsutrustning behövs som mest.

– Vi började den här forskningen genom att se på vinterkräksjuka. Senare under covid såg vi att vissa vårdmoment som vi innan trodde var väldigt riskabla kanske inte är det samtidigt som vissa vårdmoment som vi tidigare trott var riskfria innebär större risker än vi hade trott.

För att hitta lämpliga skyddsåtgärder har forskarna sett på vårdprocedurer, patientgrupper, ventilation, luftrening och miljöförhållanden.

När det gällde vinterkräksjuka kunde forskarna se att viruset inte bara fanns i mat och på ytor, som tidigare hade varit i fokus, utan att det också kunde leva i partiklar i luften.

– Vi har lärt oss mycket under de här tio åren om virus i luft och hur virus kan spridas – även om det finns väldigt mycket mer kvar.

Att viruset finns i luften påverkar också i vilken grad en miljö bedöms som säker eller inte.

– Vi har tagit reda på hur stora de här partiklarna är och då kan man också börja beräkna hur långt de kommer att kunna transporteras i luften och hur lätt man kan andras in dem och hur länge de kan finnas i luften.

På det sättet kan vårdpersonalen få en uppfattning om exempelvis hur länge de ska vänta innan de tar in en annan patient i ett rum och hur länge de måste vädra eller vilken ventilation som krävs i rummet, fortsätter han.

Enligt Jakob Löndahl kan forskningen därför leda till en minskad smittrisk i sjukvårdsmiljö då vi nu vet mer om när virus sprids och när det är som mest effektivt och när det är som störst risk att de uppkommer.

– Vi har undersökt olika vårdmoment som kan vara riskabla och det kan leda till att skyddsutrustning används på ett annat sätt då vi har kunnat se att det kanske är som mest viktigt att använda den i andra miljöer än vad vi trodde.

Jakob Löndahl säger att han inte hade någon aning om att de skulle få Levipriset för sin forskning.

– Det var helt oväntat när vi fick besked om det här priset och det är såklart jätteroligt att vår forskning uppskattas. Vi är glada över att den bidrar till ett friskare arbetsliv.