SPECIAL FÖRESKRIFTER

Stora farhågan att nya regler rör till allting

Både arbetsgivare och fack har protesterat mot de nya föreskrifterna

REGLERNA. Osynliggjorda skyddsombud och luddigare föreskrifter. Det som bara skulle bli en ändring i regelstrukturen, blev en ändring i sakinnehållet. Det anser både fack och arbetsgivare som riktat hård kritik mot det omarbetade regelverket. Nu hoppas parterna att deras farhågor inte besannas.

Publicerad Senast uppdaterad

December, 2016. Parterna kallades till ett första möte hos Arbetsmiljöverket. Fack och arbetsgivare får höra om de redan långt gångna planerna på att sortera om reglerna i en handfull nya föreskrifter. LO:s dåvarande arbetsmiljöombudsman Christina Järnstedt ska ha lämnat mötet i protest. ”Ett totalt haveri” och ”ett misslyckande av stora mått”, rasade LO:s dåvarande ledning om förnyelsen i en debattartikel i Svenska Dagbladet i januari 2021. En månad tidigare skrev Svenskt Näringsliv i en nyhet att organisationen är ”mycket kritisk” till förslaget. 

”Svenskt Näringsliv kan konstatera att såväl omstrukturering som språkbearbetning i vissa fall både lett till ändrade kravnivåer och ett otydligare regelverk. Detta är olyckligt.”, skrev organisationen efter den andra omfattande remissomgången 2021. 

Ända sedan början har Arbetsmiljöverket hållit fast vid att syftet inte varit att ändra krav- och skyddsnivåer, utan att göra reglerna lättare att hitta, förstå och använda – och hävdar det fortsättningsvis. 

Martine Syrjnen Stlberg: Remissvaren visar att vi inte alls är överens.

– Man har inte lyckats, säger arbetsmiljöutredare Martine Syrjänen Stålberg på tjänstemännens centralorganisation TCO. 

Efter den andra remissomgången avstyrkte TCO tillsammans med de andra centralorganisationerna LO, Saco, PTK och ORF den nya regelstrukturen. 

Svenskt Näringsliv lämnade in ett remissvar på över 100 sidor till Arbetsmiljöverket. 

– Remissvaren visar att vi inte alls är överens, konstaterar arbetsmiljöexpert Malin Nilsson på Svenskt Näringsliv. 

November, 2024. Kritiken kvarstår, men parterna står inför faktum: Dagens 67 föreskrifter med sina runt 2 300 paragrafer blir 15 mer omfattande föreskrifter. Paragraferna har klarspråksgranskats och språket moderniserats. 

Vid årsskiftet tar det omarbetade regelverket över. Orosmolnen inför den nya regelstrukturen hänger i novemberluften hos både arbetsgivarorganisationen och facken. De anser att sakinnehållet – om än oavsiktligt från myndighetens sida – har ändrats och befarar nytolkningar. 

– Vi håller andan lite grann, säger Carola Löfstrand, XX på arbetarnas centralorganisation LO. 

Arbetsmiljöföreskrifterna ska göra arbetsmiljölagen tydligare. Men i det omarbetade regelverket anser parterna att. 

– Vi tycker vissa föreskrifter har ett mer luddigt språk än lagen, säger Martine Syrjänen Stålberg på TCO. 

Också vissa ord har bytts ut. Martine Syrjänen Stålberg ger ett exempel: Samverkan mellan skyddsombuden och arbetsgivaren har ersatts med hjälpa till. 

– Det har kanske blivit mer lättläst, men inte användarvänligt, säger Martine Syrjänen Stålberg. 

– Vi som jobbar med avtal vet att varenda ord kan förändra innebörden. En ny formulering kan motsvara tre gamla, konstaterar Carola Löfstrand på LO. 

Otaliga är timmarna som hon och hennes kolleger på fackförbund och arbetsgivarorganisationer satt på möten och på att lusläsa tusentals sidor material i de två stora remissomgångarna. 

Malin Nilsson: Skrivningen ser annorlunda ut vilket leder till väldigt mycket frågor.

Till exempel gick Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer igenom det nya regelverket paragraf för paragraf för att leta efter skillnader mellan den nya och den ursprungliga formuleringen. Malin Nilsson ger ett exempel på skillnader de hittade: Skrivningen om andningsskydd ändrades . 

– Skrivningen ser annorlunda ut, vilket leder nu till väldigt mycket frågor. Det kan dyka upp många sådana frågor, säger Malin Nilsson på Svenskt Näringsliv. 

I regelförnyelsearbetet flyttade Arbetsmiljöverket lejonparten av de allmänna råden från föreskriften till ett separat vägledningsmaterial. De allmänna rådens uppgift är att göra det lättare att förstå hur det är tänkt att paragrafen ska genomföras på arbetsplatsen. 

– När man först tittar på det nya regelverket ser det bra ut, för man uppfattar inte vad som tagits bort, konstaterar Martine Syrjänen Stålberg på TCO. 

”Borttagandet av de allmänna råden ... är i stora delar att likna vid en masslakt”, skrev Akademikerförbundet SSR i sitt första remissvar. 

– När de allmänna råden blir få försvårar man för implementering och regelefterlevnad, konstaterar LO:s Carola Löfstrand som betonar att arbetsmiljöföreskrifterna är en skyddslagstiftning, där arbetstagare är skyddsobjektet. 

Färre allmänna råd kan försvåra arbetsmiljöarbetet i praktiken för arbetsgivaren, tror Malin Nilsson på Svenskt Näringsliv. 

– Det är viktigt att det finns vägledande material och en svarstjänst som kan ge tydlig information kring hur man ska tolka regelverket, säger hon. 

Enligt parterna har de inte haft insyn i vägledningsmaterialet, som Arbetsmiljöverket tar fram. 

Arbetsmiljöåklagare Christer B. Jarlås tror däremot inte att det omarbetade regelverket får följder för ansvarsutkrävandet vid arbetsmiljöbrott. 

– Jag tror inte att de språkliga ändringarna kommer att ha så stor betydelse för oss. 

Han ser det som en välkommen ändring att Arbetsmiljöverket gjort regelstrukturen mer enhetlig och tydlig. 

Christer B Jarlås: Jag tror inte att de språkliga ändringarna kommer att ha så stor betydelse för oss.  Foto: Adam Ihse /TT

Arbetsmiljöåklagaren Christer B. Jarlås tror inte heller att det spelar någon roll att de allmänna råden har flyttats från föreskriften till ett vägledande material när de utreder oaktsamhet vid arbetsplatsolyckor. 

– Exakt var de står har inte betydelse för oss, säger han. 

– Vi börjar i brottsbalken och går via arbetsmiljölagen, som inte har ändrat, säger han. 

Ett annat orosmoment som fackförbunden lyfter är att skyddsombudens roll blivit mer osynlig. Fackförbunden lyfte i sina remissvar att skyddsombuden och deras roll nämns mer sällan i det omgjorda regelverket. 

– Samverkan med arbetsgivaren säkerställer arbetstagarinflytandet, säger Carola Löfstrand på LO. 

Carola Löfstrand: Samverkan med arbetsgivaren stärker arbetstagarinflytande. Foto: LO

Martine Syrjänen Stålberg på TCO lyfter också oron kring att skyddsombudens roll inte nämns lika ofta i de omarbetade föreskrifterna när arbetsgivarens ansvar lyfts starkare. 

– Vi vet ännu inte hur det slår ut, säger Yeison Leigh som är skyddsombud på Polismyndigheten i området Gävle. 

Han känner en viss oro för att samverkan fått stryka på foten i det nya regelverket. 

– Om det förändrar vårt arbete, får vi ta diskussionerna inom skyddsorganisationerna och facket, säger han. 

Den här oron delas av arbetsmiljörättsexpert och docent Maria Steinberg. Hon är medveten om skyddsombudens farhågor för ändringar i deras befogenheter. 

– Det har betydelse om Arbetsmiljöverket lyfter fram skyddsombuden, säger hon. 

Hon betonar att samverkan underlättas om myndigheten påminner arbetsgivaren i sina föreskrifter, till exempel i de allmänna råden, att skyddsombuden ska delta i planeringen vid alla tillfällen som har med arbetsmiljön att göra. 

Hon oroar sig för att många chefer och andra som ska tolka reglerna inte känner till det, trots att skyddsombudens rätt att delta i planering och få information utgår ifrån arbetsmiljölagen. Den står står fast oavsett formuleringen i föreskrifterna. 

Kan finna det oroväckande att Arbetsmiljöverket trots TCO:s starka ställningstagande ser risker, tyder på ett paradigmskifte på vad de fackliga representanternas roll kommer att vara i arbetsmiljöarbetet, säger han. 

Maria Steinberg: Det har betydelse att Arbetsmiljöverket lyfter fram skyddsombuden. Foto: Marc Femenia

Maria Steinberg håller med: 

– Det har alltid funnits en rättslig anknytning mellan statens tillsynsmyndighet och skyddsombuden, som idag håller på att urholkas, säger hon. 

En konfliktfylld och knölig resa. Så beskriver Carola Löfstrand den sju år långa vägen fram till den omgjorda regelstrukturen. 

På Svenskt Näringsliv är Malin Nilsson mest nöjd med att Arbetsmiljöverket kommit till skott och tagit ett beslut. 

– Vi har fått säga det vi vill säga, vår syn. Till slut kan vi inte hålla på längre, säger hon. 

I efterhand har hon reflekterat kring processen, och kommit fram till att arbetsgivarna, fackförbunden och myndigheten haft olika förväntningar på mötena. 

– Vi önskade få vara mera delaktiga, medan Arbetsmiljöverket ville informera oss. Vi blev lite frustrerade över att vi inte blev lyssnade på. 

Trots farhågorna, håller hon och hennes kolleger på den fackliga sidan fast vid Arbetsmiljöverkets budskap om att de omgjorda reglerna inte ska ändra krav- eller skyddsnivån. 

– Vi försöker tona ner nyheten, det är inga nya regler, säger arbetsmiljöexpert Malin Nilsson på Svenskt Näringsliv. 

På LO och TCO försöker man sitta lugnt i båten, hantera ändringen och göra det bästa av situationen när det nya regelverket tar över efter årsskiftet. 

– Vi hoppas att inget ändras i sak och att skyddsnivån inte blir sämre – så att det inte blir de här försämringarna som vi har varnat för som vi tycker oss se i och med förändringen, säger TCO:s Martine Syrjänen Stålberg.