Hon tar fajten mot krångliga regler

<p>Frågar man Svenskt Näringsliv får Arbetsmiljöverkets föreskrifter inte bli för spretiga och detaljstyrande. Ytterst strävar arbetsgivarorganisationen mot regelförenkling och färre paragrafer.</p> <p>På organisationens "arbetsmiljöstol" sitter nu Eva Kovar sedan några år. Hon tycker att Sverige ligger långt framme inom arbetsmiljön.</p> <p>- Det handlar om lång, lång tradition. Dels har lagstiftningen funnits länge, dels är arbetsmiljön en utlöpare av den svenska modellen. Alltsedan Saltsjöbadsavtalet är arbetsmiljön ett område som är föremål för samverkan snarare än tvist. Företagen är väl medvetna om att arbetsmiljön är viktig.</p> <p>Arbetsmiljön är ett område där arbetsmarknadens parter har en omfattande samverkan i form av Prevent. Även genom partsägda Afa Försäkring görs mycket inom arbetsmiljöforskning och tillämpningen ute på arbetsplatserna.</p> <p>Men förändringens vindar blåser. 1992 sade SAF upp det centrala arbetsmiljöavtalet som man hade med LO. Arbetsgivareföreningen lämnade Arbetsmiljöverkets styrelse. Ett minskat engagemang? Nej, det tycker inte Eva Kovar.</p> <p>- Det här handlade om andra saker. Om att medlemsförbunden inte ville att SAF skulle förhandla centralt. Okej, sedan tecknades inga motsvarande arbetsmiljöavtal på lägre nivå, men då ska man komma ihåg att arbetsmiljölagstiftningen under samma period klivit framåt kraftigt.</p> <p>Eva Kovar tar emot i ett ljust arbetsrum. Hon sitter mitt i rummet på en rund fjädrande pall utan ryggstöd. </p> <p>Det är nära till skratt för Eva Kovar och hon har ett smittande entusiasmerande sätt.</p> <p>Samtidigt tycker hon att det finns en tendens till att arbetsmiljö i debatten kan vara vad som helst. Det är ingen bra utveckling, enligt Eva Kovar. Begreppet arbetsmiljö bör reserveras för det som lagstiftningen handlar om, tycker hon.</p> <p>- Man blandar ihop arbetsmiljö med rena komfortfrågor.</p> <p>Ett exempel kunde vara om det är arbetsgivarens skyldighet att låta folk gå på massage.</p> <p>- Det är klart att gränserna är flytande. Men någonstans: när vi pratar om arbetsmiljö måste vi hålla oss till det som arbetsgivaren de facto har ansvar för enligt arbetsmiljölagen.</p> <p>Organisationen försöker begränsa regelmassan. Företagen ska inte behöva översvämmas av paragrafer. Ett exempel från 2004 är Arbetsmiljöverkets försök att lansera helt nya föreskrifter på ett delvis oreglerat och komplicerat område, de sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållandena.</p> <p>Svenskt Näringsliv var klart avvisande. "Fler bindande regler medför problem med tolkning och tillämpning" hette det. Problemen som följer av exempelvis stress eller dåligt ledarskap, är svåra att konstatera och mäta, framhöll organisationen. Olika individer påverkas olika. Samspelet mellan arbete och fritid gör det svårt att bedöma orsakerna till ohälsan.</p> <p>- En sådan föreskrift skulle vara helt omöjlig att utöva tillsyn kring och att sätta tydliga viten på. Det insåg även Kenth Pettersson, säger Eva Kovar.</p> <p>Den dåvarande generaldirektören på Arbetsmiljöverket skrinlade föreskriftsförslaget.</p> <p>I april 2009 skickade Svenskt Näringsliv genom Eva Kovar brev till regeringen. Skyddsombudens rättigheter och skyldigheter måste balanseras bättre, skrev Svenskt Näringsliv. </p> <p>Regionala skyddsombud kommer oanmälda till arbetsplatser. Skyddsombud kan stoppa arbetsgivarens verksamhet på rent okynne utan att riskera något för egen del.</p> <p>- Debatten som följde blev skev. Brevet handlade om många andra saker. Stoppningsrätten ska finnas kvar. Det är inget vi ifrågasätter, men rätten ska användas i det tänkta syftet. Inte för att man är missnöjd med lönerna eller som en konfliktåtgärd, säger Eva Kovar.</p> <p>Hittills har regeringen inte besvarat den delen av brevet. Däremot räknar Eva Kovar med att regeringen i november lämnar en proposition som gör det möjligt att samordna den obligatoriska skyddskommittén med de samrådsorgan som följer av medbestämmandelagen.</p> <p>- Det skulle förenkla arbetet i många företag, säger Eva Kovar.</p>