Arbetsmiljö

Vetenskapligare syn på psykiska arbetsskador

Försäkringskassan ska bli bättre på att bedöma psykiska arbetsskador med stöd av vetenskapliga rön. Det finns en chans att psykiska skador som ångest eller depression oftare kommer att klassas som arbetsskada.

Publicerad

Kassans 240 arbetsskadehandläggare ska få en endagsutbildning om de senaste rönen om psykiska arbetsskador. Rönen finns samlade i en bok utgiven i skriftserien Arbete och Hälsa (Nr 2008;42:1).

- Det är för att handläggarna ska förstå hela innehållet och vad rapporten egentligen säger och betyder, säger Eva Ragell på Försäkringskassan.

I Arbete och Hälsa görs den sammantagna bedömningen att höga psykologiska och emotionella krav i arbetet medför ökad risk att drabbas av depressions- eller ångestsyndrom. Forskargruppen ställer sig avvaktande till uttryck som utbrändhet, utmattningssyndrom eller utmattningsdepression eftersom de spikar fast att orsaken till ohälsan är utmattning.

Professor Peter Westerholm som varit redaktör för rapporten utesluter inte att en mer handgriplig tillämpning av rapporten kan leda till fler godkända arbetsskador.

Men om Försäkringskassan kommer att anta en mer givmild hållning med fler beviljade arbetsskadelivräntor är svårt att svara på, tycker Eva Ragell.

- Vi har att göra en helhetsbedömning och tittar även på konkurrerande faktorer. I de fall där det inte finns konkurrerande faktorer kan Arbete och Hälsa-rapporten leda till en högre beviljandefrekvens, säger Eva Ragell.

Exempel på konkurrerande faktorer kan vara någon typ av livskris i privatlivet: att en nära anhörig går bort; skilsmässa eller ekonomisk stress.

Men det är inte automatiskt nej från Försäkringskassan i de ärenden där det finns konkurrerande faktorer.

- Då har vi bevisregeln som säger att det med hög grad av sannolikhet är en skadlig inverkan i arbetet som orsakar det hela, för att det ska kunna godkännas som arbetsskada, säger Eva Ragell.

Åren runt millennieskiftet uppvisade en ökning av den psykiska sjukligheten i befolkningen. Upplevelsen att den arbetsrelaterade stressen ökar blir allt vanligare, enligt de återkommande arbetskraftsundersökningarna.

Forskarna som gjorde litteraturgenomgången är Peter Westerholm och Ingvar Lundberg, Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet; Peter Allebeckvid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet samt Hans Ågren, sektionen för psykiatri vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.