Tuffe Taylor fyrfaldigade dagsverket

<p>Frederick Winslow Taylor, den rationella arbetsdelningens fader, intresserade sig för lyftarbete eftersom han anade att det gick att få ut mer ur arbetarna. Det första av alla arbeten på Bethlehem Steel i Pennsylvania som hamnade under Taylors lupp kring år 1900 var lastningen av stål i godsfinkor. </p> <p>Arbetarna klarade av 12,5 ton stål per person och dag. Efter tre år av Taylors "förbättringar" hade dagsverket utökats till otroliga 47 ton per person.</p> <p>Nya vindar förde med sig mer humana villkor. Främst av kallt kalkylerande hushållning med resurser. Den tyska arbetsfysiologen Edgar Atzler räknade på 1920-talet ut den mest gynnsamma verkningsgraden vid lyft av bördor. </p> <p>"Trötthet är inte något sjukligt eller skadligt. Tvärtom tala mycket för att vi endast genom ett visst mått av daglig trötthet kunna göra oss förtjänta av den vederkvickande sömnen" skrev Atzler.</p> <p>I Sverige hade Taylor sin främste apostel i överingenjör Tarras Sällfors. Han konstaterade på 30-talet att industrin redan hade infört många mekaniska transport- och lyftanordningar "för att undvika att människan användes blott och bart som ett lastdjur". Ändå erkände han att lyftning var mycket vanligt.</p>