Om skrämmande statistik

Verket har specialgranskat nya maskiner på sju sågverk och hyvlerier. Ingenstans dög maskinerna enligt EUs och Arbetsmiljöverkets krav. Det handlar antingen om att någon i ledet mellan tillverkare och användare ändrat på maskinskydden, (varför??) eller om att skydden kring maskinerna varit otillräckliga. Det vill säga, det går att krypa under räcken och komma åt maskiner som är i gång, eller någon annan kan starta en maskin, även om en reparatör befinner sig i riskområdet.

Märkligt, som sagt. Genomgången av olycksorsaker visar att de flesta incidenter gått att undvika. De som skadats har velat rätta till något som krånglat i produktionen. En bräda ligger fel. En luftcylinder har fastnat. Det är väl bråttom. Man gör samma snabba moment hundra gånger och den hundraförsta går det åt pipan.

En sådan kultur skapas inte av sig själv. Tillverkare, arbetsgivare och skyddsombud måste helt enkelt samverka för att förstärka skyddstänkandet. Det ska inte bara vara förbjudet att ta genvägar i farliga jobb. Dessutom borde det vara omöjligt.

En annan statistik som skrämmande nog inte förändras handlar om antalet cancerfall på grund av asbest. Det är länge sedan asbestlarmet gick. Hela Europa känner till riskerna. Ändå ligger antalet insjuknade på samma nivå i Sverige.

Det kan bero på att andningsskydden inte fungerar. Det kan också bero på att skydden används fel, eller att användarna har en övertro på deras effekt.

Nu granskas skydden. Arbetsmiljöverket har kontrollerat 55 olika andningsskydd och rapporterat resultatet till nordiska ministerrådet.

Enligt en fransk test är många skydd inte anpassade till verkliga arbetsförhållanden. De håller för tre minuters arbete (vem jobbar i sådana korta perioder?), men efter cirka en timme sjunker skyddsvärdet till en tiondel.

EU har ändrat reglerna. Nu måste tillverkarna ange om maskerna lämpar sig för återanvändning eller inte.

Så enkla regler. Så förnuftigt tänkt. Varför tar det decennier att genomföra? Och varför planerar inte tillverkarna av skydden i den riktningen själva? Vitsen med att producera skydd är väl att de ska vara verkningsfulla?

Det sägs att mänskligheten ständigt justerar olycksnivåerna. Alltså, när en risk reducerats hittar vi en annan utmaning. Så antalet allvarliga olyckor minskar aldrig över tid, som om mänskligheten alltid ser till att hitta spänning och fara.

Men den mekanismen kan inte tillåtas verka på arbetsplatserna.