Ministern stöder skärpta rutiner mot hepatit C

- Det är en fråga om arbetsmetoder och i viss mån stress: Jag vet, för jag har själv mer än 30 år bakom mig som sjuksköterska. Jag har självklart också stuckit mig på nålar, säger Cristina Husmark Pehrsson.

Det var i förrgår i en debattartikel i Göteborgs-Posten som Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal krävde krafttag mot risken att smittas av hepatit C.

Fackförbunden krävde också garantier för att den som smittas ska gå ekonomiskt skadelös ur händelsen. Stick- och skärskador som leder till hepatit C bör automatiskt betraktas som arbetsskada, utom i de fall då det finns särskilda skäl att tro att smittan kan komma från någon annan smittkälla.

En sådan ordning skulle i praktiken innebära att personer med hepatit C får en generösare hantering i arbetsskadeförsäkringen. Cristina Husmark Pehrsson tar inte ställning till den frågan.

- Det är nog i första hand en fråga för de kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna. Den statliga försäkringen ersätter ju endast bestående inkomstförluster, säger hon.

De tre tunga sjukvårdsfacken är också kritiska till att hepatitsmittade ibland fått vänta i flera år på ett besked om huruvida skadan ska klassas som arbetsskada.

- Det är förstås oacceptabelt långa handläggningstider men jag har fått beskedet från Försäkringskassan att de räknar med att komma ner i tider under 120 dagar efter årsskiftet, säger Cristina Husmark Pehrsson

Argumentet att man kan få virussjukdomen hepatit C på andra sätt än genom jobbet; till exempel genom narkotikamissbruk, biter inte på Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.

- Då ska man vara intravenös missbrukare och sådana tror jag att sjukvården upptäcker, säger hon.

Om alla anställda är noga med att anmäla stick- och skärskador från kanyler och landstingen dokumenterar olyckorna, så borde det inte vara något problem att följa upp dem som senare upptäcker att de smittats, anser Eva Nilsson Bågenholm.