Martins jobb: Sanera asbest på säkert sätt

2017-06-19 00:00 Torbjörn Svensson  
”Jag har tidigare haft egen byggfirma. Att arbeta som sanerare ställer helt andra krav. Det är många andra regler som ska följas”, säger Martin Lindkvist, arbets­ledare på Wigrens Entreprenad. Foto: Siv Öberg

Asbest har mängder av fördelar och användningsområden. Men den som utsätts för asbestdamm kan få cancer av det – flera decennier senare. Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 finns det fortfarande kvar i mängder av byggnader. Arbetarna har ett tufft och livsfarligt jobb när de tar hand om det.

Asbest är totalförbjudet sedan 1982. Trots det fortsätter cancerformen mesoteliom att skörda dödsoffer bland personer som exponerats för materialet.

Arbetarskydd har följt med sanerarna för att se hur en säker sanering ser ut.

I Kockums gamla industrilokaler i Malmö pågår ett av Sveriges största saneringsarbeten. Bit för bit rensas de gamla byggnaderna från asbest. Wigrens Entreprenad AB arbetar efter försiktighetsprincipen.

Kockums Mekaniska Verkstad etablerade sig i Västra hamnen i Malmö på 1870-talet för tillverkning av fartyg och järnvägsvagnar. Som mest hade Kockums 6 000 anställda och var länge Malmös största arbetsplats. Peab förvärvade området 2005 där det nu ska byggas bostäder och kommersiella lokaler. Byggnationen kommer att pågå under 20–30 år.

Men innan man kan börja renovera eller riva de gamla lokalerna måste de saneras. Det är ett omfattande arbete som utförs av Wigrens Entreprenad AB. Saneringen av kontorslokalerna på området tog åtta månader. När arbetet var avslutat hade man forslat bort 294 ton material som innehöll asbest. Det skickades till deponi för nedgrävning i väntan på en lösning vad man ska göra av det i framtiden.

Nu har man satt igång att sanera det gamla laboratoriet som sedan ska rivas. Innan arbetet påbörjas, gör man en materialinventering och tar prover för att ta reda på var det finns asbest. Det är beställarens ansvar att det blir utfört. Att byggnaderna tidigare renoverats i flera omgångar försvårar undersökningarna.

Det är olika golv i flera lager. Det innebär att vi har fått borra 100–120 millimeter för att kunna ta prover och skicka till analys. Vi anlitar ett externt företag. Det känns mer seriöst, berättar Jimmy Wigren, platschef på Wigrens Entreprenad.

Asbest kan finnas väldigt sporadiskt. Det dyker ständigt upp nya frågetecken om olika material som vi hittar. Man måste helgardera sig. Därför tar vi ofta kontakt med Arbetsmiljöverket för att vara på den säkra sidan, fortsätter han.

Därför är det också svårt att uppskatta hur lång tid saneringen kan ta och vad det kommer att kosta för beställaren.

Wigrens Entreprenad har nio anställda på plats. De har valt att inte ta in några underentreprenörer. Då är det lättare att hålla koll på saneringen, menar Wigrens.

En del underentreprenörer säger att de gärna vill jobba kvällar och helger. De tycker det går snabbare om man struntar i reglerna. Och ibland jobbar de extra någon annanstans. Men för oss har säkerheten högsta prioritet. Arbetet fungerar mycket bättre utan underentreprenörer, konstaterar han.

Och ifall beställarna ifrågasätter säkerheten tvekar han inte att säga nej.

Ibland har det hänt att beställare inte vill att vi ska sätta upp skyltar om att det pågår asbestsanering eftersom det kan verka skrämmande, men då åtar vi oss inte uppdraget, förklarar han.

Att arbeta med sanering ställer stora krav på rätt utrustning och fordrar ett säkerhetstänk utöver det vanliga. Innan man går in i saneringszonen går man igenom en trestegssluss där man byter om till skyddskläder och tar på sig det tryckluftsmatade andningsskyddet. Saneringszonen ska vara tillsluten och ha undertryck. En tryckfallsmätare är kopplad till ett larm om trycket skulle förändras. Luften omsätts 10 gånger i timmen.

– Vi har renare luft än det är ute på gatan. När man andas känns det som man är högt uppe i bergen. Det gör att jobbet inte blir så tungt, säger saneraren Robert Simon.

Golvplattorna plockas upp manuellt, men när golvet ska slipas har de hjälp av en fjärrstyrd slipmaskin. På utsidan av slussen hänger kopior på sanerarnas utbildningsintyg.

– Man måste lära sig reglerna och jobba efter dem till hundra procent, säger Robert Simon.

Hans arbetskamrat Daniel Olaru tycker det är bättre att arbeta med sanering än att hålla på med vanligt rivningsarbete.

– Vi har gått igenom läkarundersökning. Det måste man göra för att bli godkänd och få jobba med asbestsanering. Och vi jobbar alltid två tillsammans om det skulle hända någon olycka, säger han.

Arbetet är omständligt och tar tid. Innan asbestmaterialet tas bort måste sanerarna klä in och skydda övriga ytor i lokalen med plast för att asbestdammet inte ska sprida sig. När asbestmaterialet sedan tagits bort innesluts det i två lager plast. Förpackningen torkas av, sätts i en säck och placeras sedan i en sluten och låst container. Inomhussaneringen blir ännu mer komplicerad om det finns en pågående verksamhet i intilliggande lokaler, som i exempelvis ett sjukhus. Men även utomhussanering ställer särskilda krav. Det måste vara vindstilla och uppehållsväder för att saneringen ska kunna utföras. Vid utomhusarbete använder man sig av en saneringsvagn som har en integrerad trestegssluss för ombyte av kläder.

När arbetet är avslutat går saneraren in i slussen för att dammsuga sig och sedan ta av skyddskläderna. De hängs upp i slussen. I nästa steg sker en ordentlig tvätt och andningsskyddet görs rent. Först därefter går det att byta om till vanliga arbetskläder.

Jonas Larsson, arbetsledare på Wigrens Entreprenad, tycker att det ibland har dålig status att vara asbestsanerare. Som till exempel när byggnadsarbetarna inte vill sitta och äta lunch tillsammans med sanerarna.

– Men då brukar jag svara att vi har mycket renare kläder än vad ni har. Så därför vill inte vi sitta och äta med er. Då brukar de bli fundersamma, säger Jonas med ett skratt.

Att äta i lunchrummet med arbetskläder fulla av bygg- och slipdamm är inte hälsosamt. Lika illa är det att sätta sig i firmabilen eller åka kollektivt till och från jobbet i sina arbetskläder. Då ökar man riskerna för spridning av asbest och kvartsdamm. Det kan leda till att anhöriga och allmänheten drabbas av cancer. Därför är det viktigt att det finns omklädningsmöjligheter på jobbet och att alla tar ansvar för säkerheten.

Torbjörn Svensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen