Arbetsmiljö

Många ordningsvakter är hormonmissbrukare

Mer än var tredje ordningsvakt känner en kollega som använder dopingpreparat. Det visar Stockholmspolisens enkät med 368 ordningsvakter som genomgått utbildning under 2007.

Publicerad

Missbruket av anabola steroider tycks vara utbrett i yrkesgruppen ordningsvakter, åtminstone i Stockholm. Polisen gör en enkät med ordningsvakterna när de kommer in för fortbildning, något som är obligatoriskt vart tredje år för att man ska få förlängt förordande ytterligare tre år.

På direkt fråga om man har använt eller använder dopingpreparat svarar 16 av 352 ordningsvakter ”ja” vilket är 4,5 procent. På frågan ”känner du till någon annan ordningsvakt som använder dopingpreparat?” svarar 127 av 359 ”ja”. Det är alltså 35 procent eller mer än var tredje ordningsvakt som känner till en kollega i yrket som dopar sig.

- Det är lättare att prata om andra än att erkänna själv, säger polisinspektör Rickard Wide på Tillståndsenheten på Polismyndigheten i Stockholms län.

Han drar slutsatsen att missbruk av dopingpreparat, där anabola steroider utgör ett tongivande inslag, är vanligare bland ordningsvakter än bland medborgare i övrigt. Men han är egentligen inte förvånad.

- Vi har medvetet undvikit att fråga om alkohol och narkotika. Jag är helt övertygad om att den här gruppen är överrepresenterad där också, säger Rickard Wide.

Ordningsvakter har ofta en mycket tuff arbetsmiljö där ett enskilt arbetspass kan innehålla tiotals ingripanden. Enkäten visar att alltför få ordningsvakter får en bra uppbackning för att klara en sådan arbetsmiljö. Olika former av missbruk är då en naturlig följd, resonerar Rickard Wide.

Under 2007 har den så kallade Dopingjouren medverkat vid Stockholmspolisens fortbildning av ordningsvakter. Men sjuksköterskan Nina Gårevik på Dopingjouren säger att hennes medverkan kommer att avslutas i och med kurstillfället nästa vecka.

- Vi tycker inte att det har varit fruktsamt att föreläsa för den här gruppen. Ordningsvakterna tar inte till sig informationen. De kallar den skräckpropaganda och det uppstår inga bra diskussioner, säger Nina Gårevik.

Beslutet grundar sig också på utvärderingarna där i regel bara två, tre stycken av ett 60-tal ordningsvakter ger Nina Gåreviks föreläsning ett bra betyg.

- Mitt faktamaterial blir ifrågasatt; något som jag annars aldrig stöter på.

Trycket är hårt på Dopingjouren att åka ut och föreläsa på skolor och gym. Därför anser Nina Gårevik att det är rimligt att prioritera bort gruppen ordningsvakter.

- Det har ingen förebyggande effekt, som jag ser det. Man blir tagen lite som gisslan i ett redan förlorat slag.