”Ett diagram säger mer än tusen ord”

2019-03-08 00:00 Jonna Söderqvist  

ELDSJÄLEN. Där andra målar med färg eller ord, målar Ann Ponton Klevestedt på Arbetsmiljöverket med siffror. Nationalekonomin har gett henne de rätta penslarna för att få fram kartan över den svenska arbetsmiljön.

Det är en stor målarduk som ska sättas upp. I stället för färger plockar Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på Arbetsmiljöverket, fram siffrorna. Tillsammans med sina 15 kolleger skapar hon kartan över den svenska arbetsmiljön.

– Vårt uppdrag är att ge en så rättvis bild som möjligt av arbetsmiljön i Sverige, säger hon.

Hon och hennes kolleger gör det med hjälp av siffror och statistik.

– Ett diagram säger mer än tusen ord. Jag drivs av att ställa saker i relation till varandra, och det är det som kartan ska göra.

Det är en dag i februari. Det är varken vinter eller vår. Molntäcket bryr sig inte. Vi promenerar längs med vattenbrynet på Kungsholmen i Stockholm där Arbetsmiljöverket ligger. Nostalgin kommer med vindbyarna, som envisas med att få håret i ögonen.

– Jag saknar klipporna och doften från havet på västkusten, säger Ann Ponton Klevestedt som växte upp i Göteborg.

En pappa som jobbade långa dagar som civilingenjör. En mamma som jobbade natt som sjuksköterska på intensiven och älskade det. Då visste man inte lika mycket om riskerna med stress eller skiftes- och nattarbete som man gör i dag. Som barn gillade hon att hoppa runt bland siffrorna. Siffrorna och hon hade ett gemensamt språk: matematik. Först ville hon bli ekonom. Men under en kurs i nationalekonomi, vetenskapen som kopplar samman ekonomi och beteendevetenskap, visste hon att funnit sin grej. ”Nu förstår jag hur världen hänger ihop”, tänkte hon när hon blev utexaminerad nationalekonom. På sitt arbetsbord på Riksbanken låg alltmer arbetsmarknadsfrågor som blev prognoser på inflationen, som i slutändan handlar om hur sysselsättningen ändras.

Men en dimension som lätt faller i skymundan i diskussionen om både nationalekonomi och sysselsättning är arbetsmiljöns effekt på dem. Inte heller Ann Ponton Klevestedt visste mycket om arbetsmiljö när hon började på Arbets­miljö­verket för snart nio år sedan, medger hon.

– Arbetsmiljö hänger ihop med hela den svenska ekonomin. Det är en samhällskritisk fråga att få människor att trivas, vara friska och orka jobba längre upp i åldrarna.

Plötsligt handlade det inte längre om bara arbetsmarknad och sysselsättning, utan om skador och liv och död. Om människors liv. Det motiverar henne ännu.

Arbetsmiljökartan spänner över hela arbetsmarknaden: Över branscher där kroppen är det främsta verktyget, över branscher där hjärnan är det främsta verktyget. Dimensioner som ålder, kön, anställningsform kan läggas till.

Tänk klämskada.

– Alla får en bild i huvudet av vad det resulterar i. De fysiska konsekvenserna av en dålig arbetsmiljö är lättare att beskriva.

Tänk stress.

– Hur ringar man in de psykiska konsekvenserna? Då är individens upplevelse det viktigaste. Arbetsmiljöfrågor är väldigt mycket din känsla, hur du upplever arbetsmiljön.

Vartannat år skickar Arbetsmiljöverket ut en arbetsmiljöenkät på 140 frågor. Flera tusen människor fyller i den.

Det är utmaning att hitta frågorna som förvandlar individernas upplevelser till siffror och statistik som ska användas för att beskriva arbetsmiljön. Trivs du med jobbet? Tycker du att du har ett stimulerande jobb? Känner du dig inkluderad?

– Jag känner en ödmjukhet för alla dem som svarar och på det sättet vill bidra till en bättre arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkar männi­skors liv på ett så fundamentalt sätt och inkräktar på privatlivet.

Vi promenerar vidare längs Hornsbergs strand.

– Här ser det jätteläskigt ut, utbrister Ann Ponton Klevestedt och stannar upp.

Framför oss ligger en isbana.

I bakhuvudet finns siffrorna över fallolyckor som toppar statistiken över arbetsolyckor. Det behövs inga fler pinnar i statistiken.

– Bakom varje pinne är det en människa som skadat sig. Har man med sig det ser man berättelserna bakom varje siffra.

Vi vänder om.

Hon målar upp kartan över arbetsmiljön i Sverige 2019.

– Fortfarande finns en hel del fysiska risker kvar, människor som utsätts för vibrationer och kemiska ämnen. Trots att riskerna är vetenskapligt belagda. Trots att vi vet så väl om dem. Det kan man fundera på, säger hon och tystnar.

Ett metalliskt ljus söker sig genom molnen och ger världen lite tydligare konturer.

Och arbetsbelastningen, tillägger hon efter en stund. Ungefär sex av tio har alldeles för mycket att göra på jobbet. Ett typiskt problem som hänger ihop med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, men som ger sig uttryck i individen.

– Den ligger på en konstant hög nivå.

Få tänker på risken att råka ut för en arbets­olycka när de väljer yrke. Men Arbetsmiljöverket har kunnat visa på att framför allt yrke är den faktor som påverkar risken för arbets­olyckor.

– Det är inte ålder. Det är inte kön. Det är inte utbildningsnivå. Det är yrket som medför ett antal risker. Jag reflekterade inte kring det när jag valde yrke, säger hon.

Samtidigt är det en risk som går att påverka.

– Det gör att jag känner att det spelar roll vad vi gör.

Det här är ett typiskt exempel på en för­djupad analys som Arbetsmiljöverket gör. När Ann Ponton Klevestedt började som chef för enheten, hade hon i uppdrag att utveckla den till att utöver statistik också omfatta analys.

Under hennes ledning har det framåtblickande arbetet fått en större roll. Hennes enhet jobbar som bäst med att ta fram beskrivningar för hur arbetsmiljön i dag kan påverka fram­tidens arbetsrelaterade dödsfall, som beror på till exempel kemisk exponering eller skiftesarbete.

Vi stannar vid en hög berghäll.

– Min dröm är att kunna påverka framtidsfrågorna, bidra till att ta bra beslut så att vi är rustade att möta framtidens arbetsliv.

Ann Ponton Klevestedt

Ålder: 48.

Gör: Chef för enheten för statistik och analys vid Arbetsmiljöverket. Innan dess jobbade hon bland annat på Riksbanken.

Familj: Två barn, 16 och 20, och sambo.

Utbildning: Nationalekonom.

Bor: I Huddinge.

Intressen: Sjunger i barbershopkören Rönninge Show Chorus. ”Där är jag en i mängden. Jag kan smälta in i körkroppen.” Gillar att besöka Fotografiska, spelar racketsporter och går på långa skogspromenader.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen