Arbetsmiljö

Åklagarna tuffar till sig

Vid bygget av Kista Galleria användes en för klen balk som gav vika när den belastades. En montör skadades och konstruktören till balken fälldes för arbetsmiljöbrott, men Solna tingsrätt bedömde det inte som grovt. Foto: Gunnar Lundmark / Scanpix
Mats Palm

Åklagare Mats Palm, högste chef för arbetsmiljömålen i Sverige, kräver hårdare tag mot företagen som begår arbetsmiljöbrott. De senaste åren har minst 17 personer åtalats för grovt arbetsmiljöbrott. Bara en fälldes.

Publicerad

<p>Arbetarskydd har granskat åtalen mot företag som åtalats för grovt arbetsmiljöbrott. Bilden är tydlig - åklagarna får inte gehör hos domstolarna att brotten är grova. </p> <p>- Därmed missar vi möjligheten att ge företagen en effektiv signal att leva upp till bestämmelserna, säger åklagaren Mats Palm. </p> <p>Han är chef för de sex åklagarenheterna ute i landet, som tillsammans utgör Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Enhetens gemensamma kansli ligger i Malmö. Där sitter Mats Palm och han är bekymrad över att arbetsmiljöbrotten inte är tillräckligt högt prioriterade bland polismyndigheterna.</p> <p>- Jag skulle önska att det fanns poliser som var fredade på samma sätt som vi åklagare på riksenheten. Och att poliserna hade rätt kompetens och intresse för frågorna. </p> <p>Mats Palm för en dialog med Riksåklagaren om att arbetsmiljöbrottens status behöver höjas. Han hoppas att diskussionerna förs vidare till regeringskansliet och att de kan påverka polisens styrdokument.</p> <p>Samtidigt gäller det att hinna med de runt 4 000 brottsmisstankar som varje år hamnar på riksenheten. Två tredjedelar handlar om miljöbrott, en tredjedel om arbetsmiljöbrott. De enskilda åklagarna bestämmer själva om en misstanke ska leda vidare till förundersökning. Dödsfall och allvarliga kroppsskador har förtur.</p> <p>- Ingen får eller kan lägga sig i åklagarnas beslut i förväg, men de får råd och synpunkter av kolleger och andra. Synpunkter från Arbetsmiljöverket väger naturligen tungt, säger Mats Palm.</p> <p>Förra året drog riksenheten in ungefär lika mycket i företagsböter som verksamheten kostade, cirka 22,5 miljoner kronor. Merparten, cirka 60 procent, gällde arbetsmiljöbrott. </p> <p>Åklagarna på riksenheten har tillsammans arbetat fram ett slags prislista för hur företagsboten ska bestämmas, hur olika brott ska värderas. </p> <p>- Vi försöker att göra utredningarna av brotten mot arbetsmiljölagen så enkla och schabloniserade som möjligt, säger Mats Palm.</p> <p>Listan innebär dels att likartade brott bedöms lika, dels att tiden mellan brott och straff blir kort. Åklagaren kan skriva ut ett strafföreläggande som företaget kan godkänna och betala. På så sätt behöver brottet inte tas upp i domstol. Men Mats Palm understryker att olyckor där människor kommit till allvarlig skada eller avlidit, och där det finns misstanke om arbetsmiljöbrott, ofta behöver bedömas i domstol.</p> <p>Skulle det vara bra med en arbetsmiljöbalk?</p> <p>- Ja kanske, det skulle göra arbetsmiljöbrotten mer synliga. Men ännu viktigare är det att polisen får mer resurser till de här brotten. Ett drömscenario vore en motsvarighet till ekobrottsmyndigheten, med specialister i alla led.</p>

Kan ge fängelse

Olyckan inträffade på Skönero gods hösten 2006 i Valdemarsviks kommun. En timanställd 16-åring klämde högerhanden när han skulle fylla på gödsel ur en brunn. Långfingret amputerades.

Norrköpings tingsrätt ansåg att ägaren till firman varit grovt oaktsam redan genom att han inte satt sig in i gällande regler. Han hade heller inte levt upp till de särskilda krav som gäller för arbetsgivare som anlitar minderåriga. 16-åringen hade fått för stort ansvar i förhållande till sin ålder och erfarenhet. Det var klart olämpligt att han fick använda en så farlig maskin.

Företagaren dömdes till villkorlig dom med 160 timmars samhällstjänst.

...men sexton åtalade har undgått att fällas de tre senaste åren i svenska domstolarna:

  • Anställd klämdes till döds i flishugg i Hargshamn.
     
  • Polsk byggnadsarbetare föll 6 meter från tak och avled.
     
  • Byggnadsarbetare avled efter att en alltför klen balk vek sig vid bygget av Kista galleria.
     
  • Två byggnadsarbetare avled och tre skadades efter fall på 20 meter vid brobygge.
     
  • Snickare föll 5 meter från tak på enfamiljshus, ländkota trycktes ihop.
     
  • Två anställda fick klämskador på händerna i extruder, ett slags press.
     
  • 18-åring fick livshotande skador efter att ha fastnat med armen runt en vals på ett transportband.
     
  • Livsmedelsarbetare miste tre fingrar i köttkvarn.
     
  • Två elmontörer fick allvarliga skador efter att ha fått ström genom kroppen i samband med att kontaktledningar byttes vid järnvägen i Virsbo.
     
  • Skyddsombud skadade ledband när sand rasade ner i rörgrav.
     
  • 19-åring skadades i handleden av motorsåg i samband med trädfällning.
     
  • Byggnadsarbetare föll 7 meter från tak, bröt revben och ryggkotor.
     
  • Lagerarbetare föll cirka 4 meter från pallställ i fryshus, fick livshotande skador.
     
  • Anställd fick 11 kg tung plastrulle i huvudet, fick allvarliga skador trots hjälm.
     
  • Anställd som försökte laga stickpropp fick ström genom kroppen och livshotande hjärtstillestånd.
     
  • Byggnadsarbetare föll cirka 4 meter från tak, skadade ryggen.

Fem av domarna från tingsrätterna, där domstolen till skillnad från åklagarna inte har tyckt att de åtalades vållande varit grovt, är överklagade till hovrätterna.

Grovt arbetsmiljöbrott har fängelse i straffskalan. Straffet för grovt vållande till annans död är fängelse i minst ett år och högst sex år. Vållande till annans död kan ge maximalt två års fängelse.

Nedläggning kan överprövas

Ett beslut om att lägga ned en förundersökning kan överprövas. Prövningen görs av överåklagaren vid Utvecklingscentrum i Malmö, ett av Åklagarmyndighetens tre centra som bland annat ska pröva åklagares beslut. Om det är Arbetsmiljöverket som begär överprövning, måste den göras. Andra krav på överprövning avgörs från fall till fall.