Forskare: Svårt ta upp dold diagnos på jobbet

Under sitt avhandlingsarbete som handlade om strokepatienters återgång till arbetslivet fick forskaren Maria Norstedt höra berättelser om deras väg tillbaka.

– Det var sådant som hjärntrötthet, sådant som var dolt och inte syntes som de tyckte var svårast, säger Maria Norstedt som nu är lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola.

Berättelserna gjorde att hon ville veta mer om vad som avgör om, hur och för vem man väljer att visa funktionsnedsättningen på sin arbetsplats. I en ny studie har hon djupintervjuat tio personer med dolda funktionsnedsättningar, bland annat adhd, multipel skleros, fibro­myalgi, depression och medfödd synskada. Hon har även pratat med sju företrädare för olika arbetsgivare som sjukgymnaster, hr-personal och företagshälsovården.

Häromveckan presenterades studien på Afa Försäkring, i Stockholm, som också finansierat studien.

– Trots att vi har ett förhållandevis starkt skydd i Sverige genom exempelvis diskrimineringslagen och olika regler kring arbetsmiljön är det många med dolda funktionsnedsättningar som känner sig utsatta och osäkra, konstaterar Maria Norstedt.

Tidigare erfarenheter både från privat­livet och arbetslivet spelar stor roll för om en person berättar något eller inte, enligt Maria Norstedt.

– Psykiska diagnoser är mer stigmatiserande och en av de intervjuade sa att ”Jag skulle aldrig berätta att jag är bipolär, för det är så stigmatiserande”.

Intervjupersonerna hade erfarenhet av att initialt stort stöd med kramar och förståelse efter en tid kunde övergå i gnäll över omfördelning av arbetsuppgifter. En av de intervjuade säger att det kommer en vardag när ”andra måste göra saker och ting när arbetsbördan inte kan fördelas matematiskt lika för alla”. Ofta hjälpte det dock att påminna om att inte alla är perfekta.

Maria Norstedt påpekar att personerna med dolda funktionsnedsättningar tvingas att göra avvägningar.

– Jag märkte på intervjupersonerna att det ofta finns en inneboende motsättning i att ha en dold funktionsnedsättning. Dels kan personen ha ett behov av hjälpmedel om arbetsförmågan är nedsatt för att kunna fungera på arbetsplatsen, dels en önskan att bli behandlad som alla andra.

Intervjupersonerna upplevde också, efter att de berättat, färre förfrågningar att delta i nya projekt och sämre karriärmöjligheter. Det framkom också att några startat egna företag för att komma in på eller hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

– Ofrivilligt företagande kan vara en nöd­vändighet för personer med dolda funktionsnedsättningar, säger Maria Norstedt.