Risken för skador avgör företagsbot

De tre företagen - Sten Olofssons Åkeri AB, Öresundschark AB och Göteborgs Fryshus AB - har ifrågasatt hovrätternas domar. Vid alla tre olyckorna skadades arbetstagarna mer eller mindre allvarligt. Att företagen motiverar sina krav på sänkt bot med dålig ekonomi hjälper inte.

I domen som gäller Sten Olofssons Åkeri går domstolen igenom reglerna om företagsbot. HD anser att Åklagarmyndighetens riktlinjer för olika slags brott ska användas för att bestämma storleken på företagsboten.

Vid arbetsolyckan på åkeriet fick en anställd så kallad mesa upp till midjan när han höll på att tömma en cistern. Han fick brännskador på 14 procent av hudytan. Hans ben opererades och hud transplanterades. Han är mer känslig för kyla och värme efter olyckan.

Företaget hade inga rutiner för riskbedömning. Riskerna med att tömma mesan var inte bedömda och den anställde hade inte fått tillräckliga instruktioner.

Hovrätten bestämde företagsboten till 300 000 kronor. Företaget ansåg att den skulle halveras.

Högsta domstolen konstaterar att den anställdes skador är långtifrån lindriga, men ändå inte allvarliga. Samtidigt fanns det en klar risk för allvarligare skador. Tillsammans med att den skadade inte hade fått veta tillräckligt om hur arbetet skulle göras och vilka risker som fanns, gör detta att företagsboten borde ha bestämts till 400 000 kronor, anser domstolen.

Företaget hävdade att den skadade själv bidragit till sina skador, men det gör inte att företagsboten ska jämkas, anser HD. Inte heller företagets ansträngda ekonomi eller den tid det har tagit mellan olyckan och domslutet motiverar en sänkning. Men HD kan inte höja företagsboten eftersom det kravet inte har ställts.

Vid olyckan på Öresundschark fick en reparatör en del av ett finger avklippt i en förpackningsmaskin. Olyckan berodde på att en skyddsanordning var satt ur bruk. Det fanns inget giltigt skäl till det.

Hovrätten bestämde företagsboten till 300 000 kronor. Företaget begärde att den skulle sänkas till 50 000 kronor.

Högsta domstolen anser att skadan var av normalgraden. Det fanns också risk för allvarligare skador. Uppenbarligen låg ett rent ekonomiskt intresse bakom att skyddsanordningen satts ur bruk. HD anser att den företagsbot som hovrätten bestämt är rimlig.

HD anser inte att reparatören varit medvållande till olyckan. Inte heller företagets ansträngda ekonomi eller handläggningstiden gör att företagsboten ska sänkas.

Vid olyckan på Göteborgs Fryshus föll en sommarvikarie fyra meter och skadades svårt. Mer än fyra år senare hade han fortfarande koncentrationssvårigheter. Han hade också förlorat luktsinnet och fått synbortfall.

Hovrätten ansåg att olyckan berodde på eftersatt arbetsmiljöarbete och att företaget därför skulle betala 600 000 kronor i företagsbot. Men domstolen sänkte boten med 100 000 kronor därför att det tagit lång tid mellan olyckan och domstolsprövningen.

Företaget ansåg att olyckan inte motiverade att företagsbot dömdes ut. I vart fall skulle den sänkas kraftigt.

Högsta domstolen anser att skadorna som vikarien drabbades var betydande, men inte allvarliga. Samtidigt fanns det risk för allvarligare skador i det arbete som han gjorde. Att arbetsmiljöarbetet var klart eftersatt och att den skadade var vikarie med begränsad erfarenhet, talar för att företagsboten skulle vara 600 000 kronor, anser HD.

Domstolen anser dock, liksom hovrätten, att tiden mellan olycka och dom motiverar att den sänks. Men sänkningen borde endast ha varit 40 000 kronor. Eftersom ingen har krävt att den bot som hovrätten bestämt ska höjas, kan inte HD höja den.

Samma ledamöter i Högsta domstolen har behandlat de tre överklagandena.