Arbetsskador
Anställda mår bättre om du gör vågen
Det forskas och forskas kring sjukskrivning, men få resultat når ut och blir till verktyg som kan användas på arbetsplatser. Göteborgs stad har lyckats.
Bara ordet hälsofrämjande ledarskap fick cheferna i Göteborg att sucka djupt. ”Inte ytterligare ett krav”, var första reaktionen då arbetsmaterialet presenterades. Men diskussioner uppstod och efter ett andra möte var cheferna med på noterna.
Katrin Skagert, planeringsledare och tidigare forskare vid Arbets- och miljömedicin Väst, ledde samtalen i fyra av Göteborgs stadsdelar. Under två år träffade hon 200 enhetschefer på skolor, förskolor, i äldre-omsorg och annan social service.
– De har tyckt att arbetsmaterialet fungerar. Det är kul. Långtidssjukskrivningarna har minskat mer på de arbetsplatser där modellerna använts och där personalavdelningarna stöttat cheferna i strukturerat rehab-arbete, säger Katrin Skagert.
Den modell de flesta cheferna fastnade för var vågen, hur man som första linjens chef skapar balans genom att få skålen med ansträngning och skålen med belöning att väga jämnt. Forskning visar tydligt på att obalans mellan den ansträngning medarbetare lägger ned och det erkännande medarbetarna får i form av uppskattning, lön och stöd leder till olust och stress och med tiden även ohälsa.
En annan modell som diskuterades flitigt var den om målnivå och måltydlighet. För att kunna ta och kräva ansvar måste medarbetarnas bild stämma någorlunda överens med chefens. Gemensamma värderingar är med andra ord en friskhetsfaktor.
Medarbetarnas hälsa påverkas också av de egna förväntningarna och om de upplever att de kan erbjuda kvalitet. Tydliga och realistiska mål ger friska medarbetare, visar forskningen.
Katrin Skagert har i samtal med cheferna hela tiden utgått ifrån det som redan fungerar och undvikit att prata om sjukdomar och brister i organisationen.
Även privata arbetsgivare har nu börjat använda sig av materialet. Astra Tech och Volvo Logistics vände sig i fjol till Arbets- och miljömedicin.
– Framför allt handlar det om att avsätta tid så att chefer och medarbetare får prata om de här frågorna, att det hamnar på agendan. Först då händer det saker, konstaterar Katrin Skagert.
Men visst är det svårt. Det vittnar cheferna om.
– Målnivå och måltydlighet är en strategisk fråga men väldigt ofta hamnar det längst ut, på första linjens chefer. Enhetscheferna får dra ett tungt lass. De får sällan det stöd och den hjälp de behöver ovan-ifrån.
Tillbaka på arbetsplatsen gjorde enhetscheferna en handlingsplan. Förankringen uppåt var då en av de allra viktigaste punkterna.
– Ibland är det svårt att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Men det går, det har vi visat, säger Katrin Skagert.
Modellerna för hälsofrämjande ledarskap har utvecklats av forskarna på Arbets- och miljömedicin Väst och Göteborgs stad. Det baserar sig på en omfattande utvärdering av tidigare hälsofrämjande projekt. Utvärderingen pågick mellan 2002 och 2005 och kallades Sams, systematiskt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete i social service och skola.
Projektet finansierades av Vinnova och Göteborgs stad. Sista chefsmötet hölls i augusti förra året.