KRIMINALVÅRDEN

Intagna tvingas bo och vårdare jobba på en byggarbetsplats

Linda Svensson, kriminalvårdsinspektör och Anna Wallman, kriminalvårdschef på Skogome anstalt som bygger ut och kommer att bli en av landets största.

KRIMINALVÅRDEN. Skogomeanstalten växer så det knakar. 2029 kan upp till 700 intagna tas emot på anstalten – samtidigt som personaltätheten ska minska med en tredjedel. De intagna huseras nu på en byggarbetsplats vilket medför en ny typ av arbetsmiljöproblem.

Publicerad Uppdaterad

Höga staket som toppas med rullar av taggtråd, stora lyftkranar, röda avspärrningskoner och gula byggarbetsfordon är utsikten som möter de intagna och kriminalvårdarna som bor och arbetar på platsen som snart ska bli Sveriges största anstalt.

Skogomeanstalten har under arbetets gång fått klara sig utan både el och vatten i perioder då byggprojektet inneburit att ledningar har grävts sönder. Kriminalvårdschefen Anna Wallman berättar att byggnaderna är så gamla så det finns inga ritningar över vart el och vattenledningar finns. 

– Vi har fått klara oss flera dagar utan rinnande vatten här – då har vi fått köpa in flaskvatten och fått leverans av vatten från kommunen genom tankar som ställts upp, så det har inte blivit någon större kris men det blir tydligt hur påverkad verksamheten blir när man inte har el och vatten. Vi har backup-system för elförsörjning som vi kan ta till vid sådana situationer, säger anstaltschefen Anna Wallman.

Det brukliga har tidigare varit att man sitter själv i en cell, eller vad som inom Kriminalvården benämns som bostadsrum, men efter att nybyggnationen är klar kommer det att finnas möjlighet att dubbelbelägga alla celler.

– De nya cellerna kommer att vara på omkring tolv kvadratmeter, man får inte dubbelbelägga celler som är under sex kvadratmeter och därför har vi på Skogomeanstalten inte gjort det tidigare i någon större utsträckning. Om alla celler som planeras dubbelbeläggs kommer vi att ha över 700 intagna här på Skogome.

De nya lokalerna kommer däremot också att förbättra miljön för Kriminalvårdarna då de nya lokalerna kommer att innebära rymliga dagrum och kök där klienterna kommer att äta alla sina måltider och ha gemensamma aktiviteter. Lokalerna kommer att byggas klart i etapper med öppning av bostadshus för klienter årligen fram till slutet av 2028 då anstalten beräknas vara färdigbyggd.

Anna Wallman, kriminalvårdschef på Skogome anstalt som bygger ut och kommer att bli en av landets största.

Anna Wallman säger att de märker att klimatet redan är hårdare.

– När jag började 2016 var det en helt annan arbetsplats. Det är trångt på anstalten i dagsläget och det är svårt att flytta klienter eftersom det är fullt överallt. Tidigare kanske man kunde lösa konflikter eller flytta vissa individer som inte fungerade i verksamheten för att de skulle fungera bättre någon annanstans. Ska man flytta en klient så blir det i dag en rockad inom hela Kriminalvården.

Enligt Anna Wallman innebär det att Kriminalvårdarna måste vara mer på tårna och styra verksamheten för att ta höjd för att läget just nu är ansträngt.

– Jag upplever inte att medarbetarna uttrycker någon oro över att klienter slås blodiga. Sedan får vi förbereda oss så gott det går genom att ha så god klientkännedom som möjligt och läsa på om klienterna i förväg och ta höjd för vad som skulle kunna ske.

Även de så kallade OBS-cellerna, som egentligen är avsedda för att kunna användas vid en oväntad händelse som leder till att någon eller några klienter måste separeras från andra, är fulla.

– Vi får heller inte neka om en klient kommer. Om vi blir anförordnade att uppbringa platser ska vi kunna ta emot om det behövs – men vi är så fulla som vi kan vara. Vi kan inte ta emot fler. Läget är däremot absolut tuffast på häktena just nu där intagna sitter placerade i celler där man bara är menad att sitta fram tills rättsprocessen är avslutad. Nu kan man dessvärre få avtjäna delar av fängelsestraffet på häkte i stället för anstalt.

Trots det ökade klientantalet har anstalten heller inte fått information om att några fler psykologer ska anställas som kan hjälpa till att arbeta förebyggande med klienterna. Arbetet med riskreducerande insatser kan därmed minska.

– Det är fler klienter som tävlar om samma resursfördelning men vi vill fortsätta med att utveckla våra riskreducerande program. Klienterna som kommer hit ska ju också ut i samhället igen så det är viktigt att vi arbetar förebyggande.

- Vi har inte känt av någon oro hos personalen för att de nya lokalerna skulle innebära en sämre arbetsmiljö. Snarare tvärtom, säger Linda Svensson. Foto: Mia Högberg

Linda Svensson som är kriminalvårdsinspektör anser att arbetsmiljön för kriminalvårdarna kommer att bli mycket bättre då de tidigare lokalerna är byggda på femtiotalet och inte anpassade för dagens situation.

– Vi har inte känt av någon oro hos personalen för att de nya lokalerna skulle innebära en sämre arbetsmiljö. Snarare tvärtom.

Kritiken från fackföreningen som innebär att det skulle vara svårare att sysselsätta de intagna under tiden de nya lokalerna byggs säger Linda Svensson inte gäller för Skogomeanstalten.

– Vi har inte samma behov av sysselsättning i och med att vi har vår verksamhet så som tvätteriet där de intagna sköter arbetet med att ta emot tvätt från alla västsveriges anstalter och andra aktörer och jobbar så det glöder. I och med att andra anstalter bygger ut ökar behovet av våra tvättjänster, så vi känner inte av någon arbetsbrist hos oss. De flesta trivs med arbetet och då har de också något att visa upp som de har arbetat med. men det finns såklart vissa som inte gör det och då löser vi i regel en annan strukturerad verksamhet för dem.

Att personaltätheten beräknas minska med 30 procent när lokalerna är färdigbyggda är inte heller något som bekymrar Linda Svensson.

– Det är vad de säger nu men det kan ju ändras. Det finns också utveckling inom digitalisering och annan säkerhet som kommer att täcka upp minskningen i personalstyrkan. Om digitaliseringen kan göra att vi kan jobba mer klientnära så är det ju jättebra.

Tidigare har det också funnits möjligheter att klassa upp eller klassa ner klienter men eftersom det är fullt inom all verksamhet i Kriminalvården har det också blivit svårare. Skogomeanstalten är en klass 2 anstalt som främst hanterar brottslingar inom sexualbrott.

– Klienter som egentligen skulle kunna klassas ner till en klass 3 anstalt blir kvar här men vi har ett samarbete med anstalten Östragård som öppnar upp för klass 3 klienter inom kort.

Raino Willberg är produktionsledare på Skogomeanstalten och har varit huvudskyddsombud i tio år bekymrar sig över att det har varit svårt att hitta nya personer som vill arbeta som skyddsombud – i synnerhet då han själv snart ska gå i pension.

- Det är ingen som springer för att bli skyddsombud men vi behöver fler skyddsombud, säger Raino Willberg, produktionsledare. Foto: Mia Högberg. .

– Jag bedriver en liten lobbykampanj men än så länge är intresset ganska svalt. Det är ingen som springer för att bli skyddsombud men vi behöver fler skyddsombud. Anstalten växer och det blir fler intagna och mer personal. När det kommer till den minskade personaltätheten får vi göra om rutiner så det inte blir onödig belastning på personalen. Ibland får man kanske jobba lite dynamiskt och jobba efter bästa förmåga utan att åsidosätta arbetsmiljön.

Han säger att Skogomeanstalten förändras snabbt och att det kommer att påverka arbetsmiljön.

– Med fler i en grupp är det naturligt att motsättningarna ökar och så som det ser ut nu går det inte alltid att planera vilka som ska bo ihop. Vi får rusta för att vara redo om det händer något och snabbt kunna vara där och agera.

Han säger att det också kan bli lite krångligt att ta sig fram på området när det står grävmaskiner i vägen och att man då får planera nya vägar.

– Det verkar som om de ska dubbelbelägga hela anstalten. Det kommer att bli helt annorlunda allting. Jag tycker det är bra, jag är för utveckling och förbättringar. Ett problem är att de äldre tycker att de nyanställda kommer upp bättre i lön och att det inte är rättvist men det är regeringen som får skjuta till mer pengar för att kompensera.

Läs mer: