Arbetsskadeförsäkringar

"Läkarna måste stå på sig"

Läkare sjukskriver mot sin övertygelse. Men det finns doktorer som står på sig och säger nej oftare. Det visar en studie från Centrum för klinisk forskning i Dalarna.

Publicerad

Det är fortfarande uppseendeväckande få läkare som säger nej till sjukskrivning. Men distriktsläkarna som ingick i studien nekar ändå patienterna något oftare än för sex år sedan då samma undersökning genomfördes. Lars Englund ligger bakom studien.

- Jag tycker att doktorn ska stå på sig i sin läkarroll. Man ska inte sjukskriva mot sin övertygelse. Det borde vara en självklarhet.

Det som får honom att häpna är att läkarna i en tredjedel av fallen uppger att sjukskrivning inte är bra utan att det tvärtom kommer att bli skadligt för patientens hälsa - och ändå sjukskriver.

- De upplever att de är maktlösa. Det är en kombination av patientens önskemål, att de är krävande, men också från samhället som säger att det är Försäkringskassan som ska bedöma, inte doktorn, förklarar Lars Englund.

Under två vårveckor i fjol registrerade distriktsläkare i Dalarna konsultationer där sjukskrivning övervägdes. Samma undersökning gjordes 2001 och 1996. Resultaten kan därför jämföras över tid och Lars Englund kan se hur praxis förändrats. Han ser bland annat att samarbetet mellan Försäkringskassan och distriktsläkarna förbättrats. Däremot får läkarna sällan feedback numera. En av tre läkare fick det 1996. I fjol var det bara en på 20 som fick någon återkoppling från Försäkringskassan. Studien visar också att det blivit vanligare att sjukskriva på deltid.

- Så ser det ut i resten av landet också, påpekar Lars Englund.

Sett ur perspektivet att sjukskrivning passiviserar snarare än gör människor friskare, som Lars Englund själv anser, så tycker han att det är positivt att läkare sjukskriver på deltid. Däremot tenderar deltidssjukskrivningar att bli längre. Det visar andra undersökningar.

- Vi har levt i ett samhälle där många människor uppfattar att arbete är något som på det stora hela mest har skadlig inverkan på ens hälsa. Jag tror att det är precis tvärt om. De människor som slås ut från arbetslivet går ett sämre liv till mötes, säger Lars Englund som har en bakgrund som distriktsläkare.

Lars Englund hoppas kunna göra om studien våren 2009. Den 1 mars i år infördes nämligen beslutsstödet. Det kan komma att påverka läkarnas sjukskrivningspraxis.

Beslutsstödet är ett antal riktlinjer från Socialstyrelsen som anger hur långa sjukskrivningar som behövs för en rad vanliga diagnoser.

Läs hela rapporten: Har distriktsläkares sjukskrivingspraxis förändrats under 11 år?

Nya riktlinjer för kända diagnoser

De diagnoser som fått riktlinjer för sjukskrivningstider är:

* Infektioner. Till exempel neuroborrelius – upp till tre veckor.

* Tumörer. Till exempel spridd bröstcancer - Sjukskrivning är ofta motiverad men i perioder med förbättring finns ofta arbetsförmåga.

* Ämnesomsättningssjukdomar. Till exempel diabetes typ 2 - Sjukskrivning för nydiagnostiserad utan komplikationer med lätt arbete upp till 2 veckor, eventuellt återgång på deltid. Vid tungt arbete eller skiftarbete upp till 3 veckor.

* Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan. Till exempel migrän - Symtomens svårighetsgrad och varaktighet är vägledande vid bedömning av sjukskrivning. I normalfallet och vid i huvudsak stillasittande arbete är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

* Hjärt- och kärlsjukdomar. Till exempel hjärtinfarkt - Vid akut infarkt utan komplikationer är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för de flesta är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt.

* Andningsorganens sjukdomar. Till exempel astma - Vid akuta astmaanfall, infektioner eller försvårade symtom med behov av ny behandlingsstrategi kan arbetsförmågan tillfälligt vara nedsatt i upp till 1 vecka.

* Sjukdomar i matsmältningsorgan och urinvägar. Till exempel blindtarmsinflammation - Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är vägledande rekommendation ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

* Hudsjukdomar. Till exempel handeksem - Flertalet handeksem kräver inte sjukskrivning.

* Rörelseapparatens sjukdomar. Till exempel ryggskott - Vid fysiskt lätt arbeten kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor.

* Graviditet och graviditetskomplikationer. Till exempel bäckensmärtor - Flertalet gravida kvinnor med bäckensmärtor och framför allt med ryggsmärtor förutsätts ha en mer eller mindre bibehållen arbetsförmåga.

* Skador och olyckfall. Till exempel whiplash - Vid lättare arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga eller statistik belastande arbeten kan arbetsförmågan vara helt eller delvis nedsatt i upp till 6 veckor.

Källa: Socialstyrelsen