”Det ska kännas naturligt att inte ta några risker”

2019-09-06 00:00 Monica Hedlund  

ELDSJÄLEN. Både regeringen och facken har en nollvision angående dödsolyckor i elbranschen, men Ulf Melin, elsäkerhets- och arbetsmiljökoordinator på energijätten Eon, siktar högre än så. – Min vision är att ingen ska behöva skadas på jobbet över huvud taget.

Ulf Melin har arbetat i elnätsbranschen i över 30 år. Han har arbetat både som installationselektriker och med säkerhetsfrågor. När Arbetar­skydd når honom jobbar han en av de första dagarna efter semestern.

Han har placerat sig framför datorn på hemmakontorets svarta arbetsstol med huvudstöd för att bli intervjuad via Skype. Han tycker att videosamtal är ett smidigt sätt att spara både tid och miljö.

– Jag har alltid brunnit för ”safety-frågor”. Men det var när jag gick in som elsäkerhetsansvarig på ett entreprenadföretag 2008 som jag kom nära alla de risker som finns. Det är de som arbetar i fält som vi måste jobba med, det är de som blir skadade, inte de som sitter på kontor, säger Ulf Melin och kikar lite vid sidan av webbkameran.

I våras blev han utnämnd till ledamot i El­säker­hets­rådet, Elsäkerhetsverkets insynsråd, av energiminister Anders Ygeman (S). Ministern sa att Ulf Melin skulle vara till stor nytta i arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet. Rådet har inte haft något möte sedan utnämningen, men Ulf Melin är glad och stolt över uppdraget. Han vill bland annat föra fram de utmaningar som elnätsbranschen har och höja medvetande­nivån hos allmänheten.

– Min förhoppning är att vi tillsammans med Elsäkerhetsverket kan göra skillnad. Vi har ett antal incidenter varje år då tredje person är inblandad. Jag skulle vilja ha en stor informationsinsats riktad till de som kör kranar, lastbilar, grävmaskiner och skördare. De möter våra ledningar både i luften och när de gräver i marken.

Läs mer: Kraftig ökning av antalet dödsolyckor i september

Ulf Melin konstaterar att det inträffar olyckor med dödlig utgång inom branschen och att det är förenat med stora risker att arbeta med elnät. I fjol omkom en person sedan han fått ström genom kroppen under ett projekt­arbete för Vatten­fall i Kurravaara utanför Kiruna i Norrbotten. Under 2017 var antalet dödsfall två. Under 2018 dog också två personer när de arbetade med träd som fallit på elledningar.

När det gäller olyckor med el är ström genom kroppen vanligast, så kallad strömgenomgång. Dessutom inträffar olyckor med fallskador, skärskador, klämskador och elolyckor med ljusbågar och strömgenomgång som inte leder till döden, men väl andra svåra sjukdomstillstånd. Det handlar bland annat om posttraumatiskt stressyndrom, nervskador och långvarig smärta.

Enligt Elsäkerhetsverket, som arbetar för en hög elsäkerhet, har antalet olyckor som inte leder till sjukskrivning fyrdubblats på 15 år, även om elolyckorna gick ned något under förra året.

Att olyckor med el har ökat under flera år för­klarar Ulf Melin med att rapporteringsviljan blivit mycket bättre de senaste fyra, fem åren. Medvetenheten om riskerna och säkerhets­kulturen har också utvecklats markant.

– Marginalen mellan skada och dödsfall kan vara väldigt liten, och min vision är att ingen ska behöva skadas över huvud taget på jobbet. Därför måste vi ha nolltolerans mot skador.

Han tillägger att det är viktigt att hantera och utreda olyckor och tillbud med mindre allvarliga konsekvenser så att man kan se trender och tendenser, agera och vidta rätt åtgärder.

Sedan fem år tillbaka är Ulf Melin ord­för­ande i branschorganisationen Energiföretagen Sveriges EBR-utskott för hälsa, miljö och säkerhet. Bland annat har han varit med och gjort om branschdokumentet, Elsäkerhets­anvisningarna.

– Nu har vi omarbetat dem så att de blivit mer lättförståeliga. Vi har lagt in flera bilder och gjort mera utförliga beskrivningar av processerna. Det får inte finnas något utrymme för tolkningar och missförstånd.

Att överföra säkerhetstänkandet från en beställare till en utförarorganisation ser han som en av branschens största utmaningar. Eon, där Ulf Melin nu arbetar med elsäkerhet och arbetsmiljö, berättar numera öppet om tillbud och olyckor och försöker förmedla en säkerhetskultur hela vägen ut till underentreprenörerna.

Läs mer: Arbetsmiljöverket ska analysera dödsolyckorna

– Framför allt försöker vi vara med mer ute i fält och helst vara med från allra första början. Det handlar inte om kontroll, utan om att vara behjälplig så att man kommer rätt.

Han berättar att ett vanligt uppdrag för en el­näts­entre­prenör är att hjälpa kunder som blivit strömlösa. Medarbetarna är då fokuserade på att hitta lösningen på felet och undanröja det så snabbt som möjligt. Men de tar sig inte alltid tid att göra en riskbedömning och se till att de verkligen använder rätt arbetsmetoder, verktyg och skyddsutrustning.

Ulf Melin anser att de som planerar och beställer har en viktig roll för att skapa förutsättningar för ett säkert arbete.

– Vi behöver fundera på om man ska separera vissa delar i ett anbud, som kan få gå på löpande räkning. Till exempel skulle vi kunna separera kostnaden för att använda en maskin för att ta bort ett stormfällt träd från en ledning – för att undvika att någon chansar och gör det själv.

Ulf Melin samarbetar gärna med de fackliga skyddsombuden.

– Vi försöker ha en dialog med dem. De har en viktig roll på varje företag. De har kloka och bra åsikter om säkerhetsarbete. De har också möjlighet att skapa medvetenhet och kan bevaka att man gör det man kommit överens om.

Han hoppas att hans arbete ska bidra till ökad säkerhet och bättre arbetsmiljö.

– Jag hoppas att mitt jobb ska leda till ett högre säkerhetsmedvetande där var och en har en känsla för att jobba säkert. Det ska kännas helt naturligt att inte ta några risker.

Ulf Melin, ny ledamot i Elsäkerhetsverkets insynsråd

Arbete: Elsäkerhets- och arbetsmiljökoordinator på Eon, även ny ledamot i Elsäkerhetsverkets insynsråd.

Familj: Fru, barn och barnbarn.

På fritiden: Ute och vandrar i skog och mark, kör motorcykel, sköter hus och trädgård, samt givetvis umgås med barn­barnen.

Senaste biofilm: Bohemian Rhapsody.

Drivkraft i jobbet: Skapa förutsättningar så att berörda själva kan bidra till en säker arbetsmiljö. I detta ligger också att skapa medvetenhet om roller och skyldigheter.

Roligast i jobbet: Träffa entreprenörerna och deras personal. De är närmast riskerna. Man har direktkontakt och kan diskutera förbättringar.

Sju tips för beställare - utförare

1 Se säkerhetsarbetet som ett gemensamt ansvar, inte bara utförarens utan även beställarens ansvar. Ha gemensamma mål.

2 Utvärdera. Fråga dem som utfört jobbet vad som varit bra och vad som kan göras bättre.

3 Vidta åtgärder. Ta hänsyn till synpunkter från olika nivåer – justera och förbättra nya anbuds­underlag.

4 Följ upp och kontrollera med konsekvenser för dem som inte lever upp till kraven och belöningar till dem som gör det.

5 Kräv att entreprenören har en säkerhetsplan. Det borde alla företag ha.

6 Begränsa antalet underentreprenörsled. Kräv att entreprenörerna följer upp och kontrollerar att deras underentreprenörer lever upp till ställda krav.

7 Inför lärlingsstöd till entreprenörer så att det ges ekonomiska förutsättningar för nya medarbetare att lära sig att jobba på ett säkert sätt.

Monica Hedlund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö