52-åriga Johan har silikos: ”Jag drog nitlotten”

2019-04-11 13:10 Jonna Söderqvist  

GRANSKNING. Först tydde allt på att nivån på gränsvärdet för kvartsdamm skulle halveras. Sedan skickade den samlade arbetsmiljöexpertisen ett brev med nya alarmerande siffror. Arbetarskydd har träffat 52-åriga Johan Tuvestam, som fått silikos, och granskat hur det gick till när Arbetsmiljöverket lät bli att halvera värdet.

Vita prickar på lungorna. Först lät det inte så farligt. Johan Tuvestam fick år 2014 diagnosen silikos, eller stendammslunga. I mer än ett decennium hade han på sitt jobb i en betongfabrik i Skåne utsatts för höga halter av kvartsdamm i luften. Johan Tuvestam är nyss fyllda 52 år. Hans lungor är långt över 60 år.

– Jag måste plocka väck det här med sjukdomen. Annars blir jag knäpp i huvudet, säger han.

Det svenska gränsvärdet för kvartsdamm är för högt och Arbetsmiljöverket tar för stora risker. Det anser flera forskare, med lång erfarenhet inom arbetsmiljömedicin. De oroar sig för de svenska arbetstagarna och skrev, för drygt år sedan, den 6 februari 2018, ett brev till Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

”Arbetsmiljöverket har 25 januari meddelat att man inte kommer att genomföra den tidigare aviserade sänkningen (halveringen) av gränsvärdet för kvarts. … Flera punkter i resonemanget är anmärkningsvärda och oroande.”

Läs mer: Kvartsdammet fortsätter att ta människors liv

Så börjar brevet, som skickades för kännedom till statssekreteraren vid arbetsmarknadsdepartementet, till ordförande för arbetsmarknadsutskottet, samt till LO och Svenskt Näringsliv.

Brevskrivarna var bestörta över Arbetsmiljöverkets beslut att hålla kvar gränsvärdet för kvartsdamm på 0,1 milligram per kubikmeter. De påpekade att vid det gränsvärdet för kvartsdamm kommer omkring 150 av 1 000 arbetare som jobbar ett arbetsliv att dö i lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom, silikos eller i njursjukdom. Risken att dö på grund av exponeringen är 15 procent, konstaterade de och skrev: ”Detta är en uppenbart oacceptabel risknivå.” De tillade att risken förmodligen är ännu högre eftersom exponering av kvartsdamm ökar risken för att dö i andra sjukdomar. Med amerikanska data som stöd påpekade de att omräknat på svenska förhållanden beräknades flera hundra personer dö varje år på grund av exponering i yrkeslivet. En halvering av gränsvärdet skulle spara cirka 16–30 liv per år och förebygga cirka 22–40 insjuknanden i silikos. Egentligen önskade de ännu lägre nivåer.

Läs mer: ”Arbetsmiljöverkets utredning hade brister”

De väntade på svar. Förgäves.

– När vi skrev det här brevet hade vi gått så långt vi kunde i att framföra budskapet, säger Maria Albin, professor i arbetsmiljömedicin vid Karolinska institutet och verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm. Hon var en av dem som skrev under brevet.

Brevskrivarna hade länge oroats över hur Arbetsmiljöverkets syn på kemiska hälsorisker förändrats och hur gränsvärdenas betydelse i arbetsmiljöarbetet tonats ner. Brevskrivarna framhäver att de i samtal, på möten, i remissvar och i debattartiklar varnat Arbetsmiljöverket.

– Vi har ett gap mellan kunskap och praktik som i grunden är oetiskt. Om man känner till att människor utsätts för risker som egentligen är för höga, så finns det ett moraliskt imperativ att åtgärda det i den utsträckning det är möjligt, säger Maria Albin.

Hon förstår fortfarande inte Arbetsmiljö­verkets beslut.

Läs  Arbetarskydd granskning här.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö