Debatt

Kvartsdammet fortsätter att ta människors liv

Ann Olrin, ansvarig utgivare. Foto: Sann Percivall

LEDARE. En gång för länge sedan blev den då 26-åriga Carl von Linné inbjuden att fira jul hos några bekanta i Falun. Pappan i familjen var gruvinspektör och han tog med Carl på studiebesök till bland annat koppargruvan i Falun. Carl blev förskräckt över den fruktansvärda arbetsmiljön som mötte honom i gruvschakten.

Publicerad

Kort efter det fick Carl von Linné ett erbjudande om att resa runt och studera hur folket i Dalarna levde. Han tackade ja. Tillsammans med sju medicinstudenter från Uppsala utforskade han följande sommar Dalarnas natur­tillgångar och folkliv. Tillsammans reste de ungefär 80 mil, huvudsakligen på hästrygg.

Linné skrev i sin reseberättelse att folket i Dalarna levde ett nyktert och sunt liv. Men det gällde inte de falubor som hade anknytning till gruvan. ­Förutom att de drack alkohol i stora mängder så konstaterades att de ofta dog av allt stendamm de fick in i lungorna.

Detta utspelade sig 1734.

Sen hände inte mycket på det området förrän 200 år senare då man på ­allvar började uppmärksamma stendammslunga, eller silikos som det också heter. Sjukdomen uppkommer efter inandning av stora mängder kvartsdamm, och männen, för det är nästan bara män som drabbas, har alla jobbat inom industrier med stora mängder stendamm. I mitten av 1900-talet gjordes omfattande och framgångsrika insatser som sänkte risken för silikos genom att minska halten av kvartsdamm på arbetsplatser.

Arbetarskydd har upprepade gånger lyft frågan om kvartsdamm, men väldigt många har nog levt i tron att det är något som drabbade folk förr i tiden.

Så är det alltså inte. I det här numret av Arbetarskydd har vår reporter Jonna Söderqvist gått igenom fakta kring kvartsdamm och lyft upp skrämmande fakta och cyniska beslut kring gränsvärden och risker. Hon har också träffat en man som drabbats av den obotliga sjukdomen silikos.

Att 15 procent av dem som utsätts för kvartsdamm i jobbet riskerar att dö av kvarts­damm och långt fler blir mer eller mindre sjuka för livet är fakta som borde ha stått i historieböckerna och inte i nyhets­rapporteringen.

Läs mer om granskningen imorgon, fredag.