Arbetsmiljö

”Arbetsmiljöverkets utredning hade brister”

Berndt Jonsson. Foto: Rosie Alm

Föreskrift. Arbetsmiljöverkets underlag för sitt beslut om nivån på gränsvärdet för kvartsdamm hade stora brister. De anser företrädare för flera arbetsgivarorganisationer. De sa nej till verkets förslag.

Publicerad

När Arbetsmiljöverkets föreskrift om hygieniska gränsvärden var ute på remiss i slutet av våren 2017, var verkets förslag att gränsvärdet för kvartsdamm skulle halveras. Det motsatte sig Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier och Industriarbetsgivarna. Det berodde på främst två saker: det föreslagna gränsvärdet för kvartsdamm var lägre än gränsvärdet på EU-nivå och kostnaderna för företagen i Sverige hade blivit för stora i relation till hälsovinsten.

– Det var en åtgärd som var dyr i relation till hälsovinsten. Vi måste välja de åtgärder som gör mest nytta, säger arbetsmiljöexpert Berndt Jonsson på Sveriges Byggindustrier.

Enligt Arbetsmiljöverkets beräkningar skulle ett halverat gränsvärde kosta företagen uppskattningsvis 2 miljarder kronor och ge en hälsovinst på cirka 160–390 miljoner kronor, under en 60-årsperiod. Antalet personer som insjuknade i cancer skulle minska med en till tre personer per år. Verkets beräkning baserade sig på en EU-rapport.

Enligt Svenskt Näringsliv hade verkets utredning stora brister. Arbetsmiljöexpert Cecilia Andersson på Industriarbetsgivarna var med i remisskrivandet. Hon saknade tydliga kopplingar mellan hälsovinster och kostnader för företagen i verkets utredning.

– Vi tycker inte att Arbetsmiljöverket gjorde en ordentlig konsekvensutredning, säger hon.

Cecilia Andersson nämner bland annat att verkets förslag skulle leda till att företagen behövde göra fler medicinska kontroller av arbetstagare som exponerats för kvartsdamm. Men dessa var inte med i verkets kostnadsberäkningar.

Arbetsmiljöverkets utredning fick också kritik av en samlad forskarkår. Om ni hade haft det underlag som exempelvis den amerikanska arbetsmiljömyndigheten tagit fram och som visar på behovet av ännu lägre gränsvärden och möjligheten till högre hälsovinster än de som verket räknade med, hade ni då ställt er kritiska till en halvering?

– Jag kan inte svara på om det hade påverkat. Man måste titta på helheten och se gränsvärdet i ett sammanhang.

Cecilia Andersson påpekar att gränsvärden är ett av flera verktyg i arbetsmiljöarbetet och att företagen generellt ligger rejält under det tillåtna gränsvärdet.

Varför tog ni inte fram egna beräkningar?

– Det är Arbetsmiljöverkets ansvar att ta fram ett ordentligt underlag för ett remissförslag. Det tar lång tid att göra en konsekvensutredning, och vi har inga möjligheter att göra det under remisstiden.

Arbetsmiljöverket tog sedan tillbaka sitt förslag om en halvering och lät nivån ligga kvar där den var, vilket var samma nivå som det högsta tillåtna inom EU. Det var bättre, anser Cecilia Andersson.

– Vår generella position är att Sverige ska hålla sig till EU:s gränsvärden, annars blir de ett konkurrensmedel.

Om Sverige ska frångå de gränsvärden som EU beslutat om eller sätta gränsvärden som EU inte beslutat om, så kräver det noggranna bedömningar och överväganden, skrev Svenskt Näringsliv i sitt remissvar och konstaterade att det saknades.

Kan inte Sverige vara föregångsland och införa lägre gränsvärden för farliga ämnen?

– Jag är inte säker på att man påverkar EU-gränsvärdet genom att sänka det här i Sverige. Jag tycker man ska påverka det inom EU, tillägger Cecilia Andersson.