Arbetsmiljö

Höga krav hänger ihop med utmattningssyndrom

Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid LInköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

REHABILITERING. Stora möjligheter att själv påverka sin arbetssituation hjälper inte. Höga krav hänger ändå ihop med utmattningssyndrom. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Publicerad

Tanken att socialt stöd och stor frihet att själv påverka sin arbetssituation kan dämpa effekterna av höga krav på anställda behövdes testas. Det ansåg forskare vid Linköpings universitet.

– Den här kompensatoriska hypotesen har blivit populär. Den är bekväm, eftersom den delvis legitimerar att arbetsgivare kan ställa ännu högre krav bara man ger mer stöd. Vi ville se om det fanns något stöd för den, säger Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering och en av forskarna bakom studien.

Enligt Christian Ståhl har tidigare studier mätt hur olika faktorer i arbetslivet samverkar vid ett tillfälle men inte studerat hur de påverkar varandra över tid.

– Vi hade möjlighet att göra en långtidsstudie. Det var nytt.

Drygt 1 700 anställda vid sju olika arbetsplatser inom tillverkningsindustri, statliga myndigheter, privata vårdföretag, samt kommunala inrättningar för vård, omsorg och service har svarat på frågor om hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. Yrkesgrupper som svarat är exempelvis sjuksköterskor, personal inom äldreomsorg och tjänstemän. De har även svarat på frågor om utmattning.

Enkäterna har skickats ut vid två tillfällen med två års mellanrum, 2010 och 2012.

Oavsett arbetsplats är resultatet detsamma. För att minska stress och utmattning räcker det inte att medarbetarna får stor frihet att själv påverka sin arbetssituation eller får socialt stöd på jobbet.

– Vår forskning visar att om kraven är för höga kan inte de här extra resurserna kompensera. En styrka med vår studie är att vi har en bred undersökningsgrupp och att vi följer dem över tid.

Christian Ståhl konstaterar att studien inte ger något stöd för den kompensatoriska hypotesen.

– Jag tror inte att det betyder att socialt stöd inte har någon betydelse utan att om kraven redan är för höga så hjälper inte sådant stöd.

Resultaten visar i stället att arbets­givare måste se över vilka krav de ställer på arbets­tagarna för att komma till rätta med problemen kring utmattning, på­pekar Christian Ståhl.

– Det här är egentligen väldigt basala saker, som hur många uppgifter man kan lägga på en medarbetare.

Christian Ståhl känner inte till resultaten av det projekt med socialt stöd i form av samtalsgrupper som drivits av Sveriges Kommuner och Landsting och som Arbetarskydd skriver om. Han kan därför inte kommentera studien. Han anser dock att det är bra att hjälpa personer före de blir sjukskrivna.

– Men jag tror inte att man löser problemen om man bara fokuserar på individerna, man måste också titta på organisationerna.

Hur har era resultat mottagits?

– Vi har fått både bifall och mothugg. Några arbetsgivare tycker att vi hoppar på dem. Men mest kommentarer har vi fått från personer som själva drabbats och som bekräftar att det är så här de upplever att det är.

Ta signaler på allvar

• Se över kraven och ta varnings­signaler på allvar.

• Lägg kraven på en rimlig nivå.

• Vid återgång efter sjukskrivning, se till att inte arbetssituationen och kraven blir desamma som före.

• Viktigt med bra kommunikation mellan arbetsplats och sjukvård vid återgång och rehabilitering.

Källa: Forskaren Christian Ståhl.