”Oerhört jobbigt att anklagas för sin kollegas död”

2015-01-07 11:16 Anna Hjorth  
Det är viktigt att fler fall prövas i domstol anser advokat Anders Lorentzon, såväl för att få fram praxis som att öka kompetensen kring arbetsmiljömål. ”Risken är annars att de drabbade inte får den hjälp de behöver.” Foto: Jörgen Appelgren

Det handlade om en ventil som skulle ställas om, en rutinartad arbetsuppgift på pappersbruket. Men det slutade med döden. Den tragiska händelsen är ett av de senaste uppmärksammade fallen där arbetsmiljöadvokater kopplats in.

Den 66-årige mannen på pappersbruket i Billingsfors gick upp på taket på cisternen för att justera det som krånglade. Vad han inte visste var att taket var rostigt och osäkert. Det fanns visserligen band som spärrade av de farliga delarna av taket, det var meningen att det skulle lagas, men av någon anledning trampade han igenom och föll. Fallet slutade med att han drunknade i cisternen, medan arbetskamraterna försökte kalla på hjälp. Olyckan utreddes och åklagaren väckte åtal för misstänkt arbetsmiljöbrott.

Trots att arbetsplatsolyckorna och de misstänkta arbetsmiljöbrotten ökar är det få advokater i Sverige som har riktat in sig på arbetsmiljörätt. Maria Steinberg är doktor i arbetsmiljörätt och lektor vid Örebro universitet. Hon menar att arbetsmiljörätten är ett område som knappt får plats på juristutbildningarna. Det innebär bland annat att många jurister inte har fått någon, eller i alla fall väldigt liten, inblick i ämnet när de lämnar lärosätena.

– Det säger en del om arbets­miljörättens status inom arbetsrätten. På de flesta universiteten hinner man inte med, och det är väldigt synd. För jag tror att det här är ett område där det kan finnas jobb för dem som specialiserar sig, säger Maria Steinberg.

En allvarligare konsekvens av att det är så förhållandevis få advokater och jurister som är specialiserade på arbetsmiljörätten är att det riskerar att påverka vägledande domar.

– Det finns några få advokater som brukar anlitas på arbetsgivarsidan. Och när någon av dem är med så ser man att de är väldigt pålästa, säger Maria Steinberg.

På Kihlstedts Advokatbyrå, i en fastighet på Östermalm i Stockholm, tar en av de mest pålästa emot i ett sobert mötesrum. Det är advokat Anders Lorentzon, som numera ägnar hela sin arbetstid åt arbetsmiljörätt. Inte för att han från början särskilt sökte sig till området. Han beskriver det mer som att han gled över till arbetsmiljörätten, när den typen av ärenden började bli vanligare från början av 2000-talet. För honom, som affärsjurist och specialist på arbetsrätt inom arbetsgivarvärlden, var steget inte särskilt långt.

Numera har han mellan 40 och 50 mål om året. Det handlar både om förebyggande arbete och om att biträda företag eller enskilda i utredningen av arbetsplatsolyckor och den brottmålsprocess som kan följa, förklarar Anders Lorentzon och tar en klunk ur Blå Blom-koppen med kaffe. Han delar Maria Steinbergs bild av att arbetsmiljörätten har ett väldigt litet utrymme på utbildningsnivån. Den behandlas lite styvmoderligt inom arbetsrätten.

På sätt och vis kan man säga att alla advokater som ägnar sig åt arbetsrätt också håller på med arbetsmiljörätt. Områdena går in i varandra. Håller man exempelvis på med affärsjuridik i form av personalhantering, rådgivning till ledningsgrupper eller styrelser, så handlar mycket om arbetsmiljörätt i förebyggande syfte.

Att det från början är tydligt och klart vem som har ansvaret för arbetsmiljön kan bli avgörande i en eventuell senare rättsprocess, om exempelvis en allvarlig arbetsplatsolycka har inträffat. I det läget blir det, som en advokat uttryckte det, som att arbetsmiljörätten spelas upp baklänges.

För att peka på hur viktigt området är hänvisar advokat Anders Lorentzon, när vi träffar honom, till arbetsmiljölagen, som i princip säger att en arbetsgivare måste göra allt som står i dennes makt för att förhindra att olyckor sker. Det går inte att ta lätt på någonting; vare sig belysning, säkerhetsrutiner eller på att anställda mår dåligt. Och det är därför många företag, särskilt inom byggbranschen och industrin, där olyckorna är många, väljer att ta hjälp av advokater i det förebyggande arbetet. Dessutom är en bra arbetsmiljö numera en fråga om konkurrenskraft. Både när det gäller att få nya uppdrag och för att vara en attraktiv arbetsgivare, menar Anders Lorentzon.

– En bra plan kan kosta mer på ett tidigt stadium. Men med bra rutiner och struktur kan man förhoppningsvis undvika olyckor som kostar mer i ett senare skede. Egentligen jobbar vi för att få färre ärenden, det vore optimalt för arbetsmiljön, säger han.

Men så ser det inte ut. De få advokaterna får allt fler ärenden att hantera. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket har de anmälda arbetsmiljöbrotten ökat kraftigt från början av 2000-talet. Det hänger delvis ihop med att åklagarmyndigheten sedan 2009 har en riksenhet för just arbetsmiljö- och miljömål. Där är åklagarna specialiserade och arbetar enbart med den här typen av ärenden. Även inom polisen har det skett en förändring, enligt Maria Steinberg.

– Ja, tidigare åkte de ut till en olycka på en arbetsplats och konstaterade bara att en olycka hade skett. Det man inte förstod då var att det kunde hända att det låg ett arbetsmiljöbrott bakom olyckan. Numera utreds de fallen ofta bättre.

Sedan 2006 har det också blivit enklare att utdöma företagsbot. Samtidigt blev företagsboten den huvudsakliga sanktionen vid brott i näringsverksamhet, där arbetsmiljöbrotten hamnar.

– Om straffvärdet är högre än böter kan både företag och individ ställas till ansvar. Om det däremot handlar om exempelvis personskada och det bara kan bli aktuellt med böter, så blir det numera enbart fråga om företagsbot. Det har lett till en ökad effektivisering i hanteringen av arbetsmiljöbrotten, säger Jörgen Lindberg, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg.

Med tiden blir det också allt fler arbetsmiljöbrott som har prövats i domstol, vilket bidrar till en bättre och mer stabil praxis. Något som Anders Lorentzon ser positivt på.

– Tidigare var det rätt sparsamt med rättsfall, och det är fortfarande ganska få som går vidare till högre instans. Vill man studera praxis i dag gäller det att försöka fånga upp ärenden från tingsrätterna, men det kräver mycket jobb.

Ett av Anders Lorentzons egna mål som nyligen har prövats i hovrätten är det som beskrivs i inledningen av texten. Både företaget och produktionschefen friades i tingsrätten, men dömdes i hovrätten. Företaget fick betala företagsbot på 1,5 miljoner kronor och 30 000 vardera till den omkomnes två barn. För produktionschefen blev det villkorlig dom och dagsböter.

Frågan som prövades var om man hade vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder i och med att man satt upp avspärrningsband.

– Inget företag tycker att sådant här är roligt, det är bara tragiskt och olyckligt när en anställd har förlorat livet. Men det är ännu värre för den enskilde som anklagas för att ha vållat sin kollegas död eller skada. Det är visserligen ett oaktsamhetsbrott, men ändå oerhört jobbigt för individen.

Ju fler fall som prövas, desto högre får man anta att kompetensen blir hos dem som arbetar med arbetsmiljömålen. Och det är viktigt, menar Anders Lorentzon.

– Om det ändå, trots ett bra förebyggande arbete, inträffar en olycka där någon skadas eller dör är det bra om alla är kunniga så att rättegången blir så korrekt som möjligt. Risken är annars att de drabbade inte får den hjälp de behöver, och det gäller alla discipliner, både åklagare, domare och advokater.

Dubbel reglering

Arbetsmiljöbrotten regleras både inom arbetsmiljölagens och brottsbalkens paragrafer om vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Utreds av polis och åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Anna Hjorth

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen