Dödsolyckorna ökar bland unga

2012-05-20 23:00 Elinor Torp  

Allt fler ungdomar dör på jobbet. Det visar Arbetsmiljöverkets statistik. Kalkugnsolyckan kan ge en förklaring. Äldre kolleger tackade nej till jobbet. Inte killarna kring tjugo som ringdes in den kvällen.

För tredje året i rad ökade i fjol dödsolyckorna bland ungdomar mellan 16 och 24 år. Under perioden 2006 till 2011 omkom 36 ungdomar i arbetsolyckor. Den första att mista livet på jobbet 2012 var 17 år. Byggbranschen är överrepresenterad. I industrin händer det mycket olyckor med handverktyg, truckar och andra fordon.

De farligaste branscherna för unga kvinnor är omsorg och sociala tjänster. En förklaring, enligt Arbetsmiljöverket, är att ungdomar inte tänker tanken att första jobbet kan leda till skador, sjukdomar och i värsta fall döden.

Unga som jobbar för entreprenörer lever ännu farligare.

– Du får räkna med att skada dig på jobbet, säger skyddsombudet Sulejman Musinovic på Limab i Luleå.

– Små firmor tar de riskabla jobben, sånt som inte SSAB vill göra. Folk ställer upp så länge det är betalt. Än så länge har vi inte tackat nej till jobb. Men vi borde tacka nej till tiden, fortsätter han.

Sulejman Musinovic jobbar för samma entreprenör som avlidne Johan Löfroth.

– Det är bråttom, bråttom. Bråttom skapar skador. Folk springer hit och dit och kors och tvärs. Det är mycket människor, och trångt. Hade jobben planerats lite bättre skulle det inte hända lika mycket olyckor, tror han.

Fredrik har jobbat för 16 olika entreprenörer runt om i Norden. Han ger samma bild.

– Om det inte görs någon ändring snart kommer döds­olyckorna raka i höjden.

Han vill inte ställa upp med sitt riktiga namn, men berättar gärna.

– Vi jobbar 84-timmarsveckor. Det är totalt förbjudet enligt alla fackliga regler, men på industrin är det okej. Skyddsombud finns inte hos oss. Jag har dragit in facket på firmor när arbetsmiljön varit för jävlig. Det är inte populärt. Då blir man inte långlivad på firman, berättar Fredrik.

Han har varit med om en dödsolycka på SSAB, fått begrava en vän. Då jobbade han för Limab i Luleå.

– När jag började i industrin 1995 hade jag farsan med mig. Man behöver vuxna förebilder för det är riskabla jobb. På kalkugnen hade de ingen. De gjorde som de blev tillsagda och så gick det som det gick.

Någon vuxen ska bära ansvar för det som hände på Nordkalk, anser Fredrik. 

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer