Forskare: Därför attackerar ungdomsgäng räddningspersonal

2016-08-25 16:53 Lena Gunnars  
Margareta Popoola, docent vid Malmö högskola, har tillsammans med kolleger försökt hitta orsaker till stenkastningarna mot blåljuspersonal. Polis och brandkår ryckte ut till stadsdelen Hageby i Norrköping, där en bil hade satts i brand i maj i år. Både före och efter branden kastade ett gäng ungdomar sten mot polisen. Foto: TT

FORSKNING. Polisen är tydligaste gränssättaren och provocerar därför mest, det fastslås i en studie om orsakerna bakom stenkastningen. En forskarassistent infiltrerade ungdomsgängen i Rosengård för att ta reda på varför attackerna sker och ökar.

Margareta Popoola, docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola, har tillsammans med forskarkolleger försökt hitta orsaker till stenkastningarna mot blåljuspersonal. De undersökte området Rosengård utanför Malmö, som varit hårt drabbat av den här typen av händelser. Forskningen pågick mellan åren 2008 och 2010. Resultatet blev forskningsrapporten Varför kastar de sten? Om konflikter och erkännande, som gjordes på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.  

Forskarna intervjuade både vuxna och ungdomsgrupper i jakten på orsaker. En forskar-assistent lyckades smälta in i några ungdomsgrupper och umgicks med dem intensivt under tre månaders tid. Under tiden förde han dagboksanteckningar varje dag.

– När stenkastningar inträffade var han där och pratade med dem och fick deras bild av händelserna. Det gjorde att vi fick en väldigt god bild av vad som hade hänt, varför saker hände och hur ungdomarna såg på det, säger Margareta Popoola,

När Rosengård en gång byggdes fanns helt andra förväntningar på barns och ungdomars fritid. Men demografin förändrades med tiden och det blev allt fler ungdomar i området.

– När barnen växte upp hade man inte hängt med när det gäller fritidsaktiviteter. Det är inte så enkelt som att problemen rättar till sig bara man bygger fler fritidsgårdar, men det är en av faktorerna som vuxna kan se för att fånga upp det vi kallar den yngre svansen, säger Margareta Popoola.

Hon syftar då på yngre personer som följer de äldres förehavanden.

– De imiterar på en lägre skala, men bidrar till bilden av en större och hotfull massa där ett mindre antal personer är drivande, säger hon.

Det var inte fattigdom som låg till grund för missnöjet i Rosengård, utan snarare föreställningar om ”vad de andra har”, menar Margareta Popoola. 

– Segregationen har ökat i samhället. Jag har mött många ungdomar som säger att svenskarna har allt. Det blir så här för att de olika grupperna aldrig möts. Föreställningar om ”de andra” byggs upp, säger Margareta Popoola. 

Forskarna uppfattade en sorts förståelse från de vuxna för vad ungdomarna gjorde.

– Den bottnade i ett misstroende mot samhället. Det delade de med ungdomarna, säger Margareta Popoola. 

Platser som Rosengård och Husby är inte ensamma om att ha individer som utsatt blåljuspersonal för attacker, framhåller Margareta Popoola. Att peka ut enskilda områden är att förenkla problemet, menar hon.

Polisen har pekat ut fler miljonprograms-områden där samma typ av utveckling finns.

En av rapportens slutsatser är att polisen råkar mest illa ut eftersom den är tydligast gränssättare.

– Många har även gett sig på räddningstjänsten. Men alla vi pratade med tog direkt avstånd från det. Det verkade som om det mer var olycksfall på vägen. Däremot fick vi bilden av att de försökte locka till sig polisen genom att först ge sig på räddningstjänsten, säger Margareta Popoola.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen