”Vi vill inte bara prata om döden, döden”

2021-06-21 10:46 Lena Gunnars  
Mikael Rehnberg,arbetsmiljökonsult. Foto: Camilla Sandberg

Arbetsgivarnas faktura för arbetsmiljöolyckor, tillbud och incidenter är varje år 476 miljarder euro. Bara inom EU. Sambanden mellan starkt socialt kapital och färre olyckor är ”löjligt starka”, menar arbetsmiljöexpert.

Under de senaste fem åren har 134 miljoner kronor i företagsbot betalats in till staten efter arbetsmiljöbrott. Ännu mer har betalats av arbetsgivare i sanktionsavgifter efter överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det visar Arbetarskydds egna beräkningar och siffror från Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Men kostnaderna för brister i arbetsmiljön är förstås högre än så. I slutet av 2017 presenterades för första gången siffror över hur mycket dålig arbetsmiljö kostar i olika länder. I Sverige beräknades kostnaden vara motsvarade fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Bakom beräkningarna stod Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, Europeiska arbetsmiljöbyrån och internationella arbetsorganisationen ILO.

Under 2019 kostade både den långa och den korta sjukfrånvaron företagen i Sverige 243,4 miljarder kronor i sjuklönekostnader, enligt Ekonomifakta, som är en del av Svenskt Näringsliv. Arbetsgivarens kostnad för varje fall av arbetsrelaterad ohälsa eller olycksfall beräknas ligga någonstans mellan 15 300 kronor och 108 000 kronor.

Pengar som företag och arbetsgivare istället kunnat använda till arbetsmiljöförbättringar eller investeringar i företaget. Det menar arbetsmiljökonsulten Mikael Rehnberg och psykologen Robert Persson Asplund, chefspsykolog på Avonova. På uppdrag av Industriarbetsgivarna har de skrivit en rapport med målet att förebygga.

ꟷ Vi vill lägga tyngdpunkten på vinsterna, lite som Astrid Lindgren sa ”inte bara prata om döden, döden”, säger Mikael Rehnberg till Arbetarskydd.

Under sina seminarier om rapporten, Nollvision – en arbetsmiljöstrategi för helt säkra arbetsplatser, talar rapportförfattarna hellre om vinster än kostnader.

Mikael Rehnberg visar, via skärmen under den digitala intervjun, en bild på ett så kallat arbetshälsoekonomiskt isberg. Längst ner vid bergets fot finns arbetsmiljöproblem, som leder till ohälsonärvaro, som i sin tur leder till sjukfrånvaro längst upp på bergets topp. Enligt Mikael Rehnberg leder alla bitarna i berget till ett produktionsbortfall, en icke attraktiv arbetsplats, minskad lönsamhet och sämre konkurrenskraft.

ꟷ Det gäller att våga satsa sig ur dålig arbetsmiljö och bristfällig säkerhetskultur, säger Mikael Rehnberg.

I rapporten visar Mikael Rehnberg och hans kollega att produktionsbortfallet vid arbetsolycksfall kostar ungefär 65 miljoner arbetstimmar per år. Det motsvarar ungefär 36 000 heltidsanställda. I kostnaden för produktionsbortfallet ingår faktorer som vitesbelopp och skadestånd, sjukfrånvaro, nedsatt arbetsförmåga och produktionsstopp och även reparation och ersättning, rekrytering och upplärning av nyanställda samt oro och sänkt motivation bland de övriga anställda.

Mikael Rehnberg talar hellre om sitt andra berg, som längst ned, bärs upp av god arbetsmiljö. En sådan bas leder enligt honom till hälsa, prestation och längst upp i toppen, till kvalitet i företaget.

ꟷ Vi behöver anstränga oss och lägga in lite fler kpi:er. Sikta uppåt och gör grova skattningar för att få arbetshälsoekonomiska beräkningar och nyckeltal att förhålla er till.

Mikael Rehnberg menar att ett viktigt begrepp för att förklara hur förutsättningarna för ett gott arbetsmiljöarbete ser ut är det som kallas socialt kapital. Begreppet kan kortfattat förklaras som sociala nätverk mellan aktörer på olika nivåer och de värderingar, normer och attityder som sprids inom dem. Forskning visar på starka samband mellan företag med starkt socialt kapital och ett etablerat arbetsmiljöarbete.

ꟷ  Det är lite som en rysk docka. Alla bitarna hänger intimt ihop. En organisation som har starkt socialt kapital har ofta ett etablerat arbetsmiljöarbete, fina medarbetarindex, en bra säkerhetskultur och gott resultat på skyddsronderna, säger Mikael Rehnberg.

Under sina seminarier brukar han ta upp några slutsatser från den danska undersökningen Copenhagen psykosocial Questionnaire. I den har runt 3 500 företag svarat på ett frågeformulär om psykosocial arbetsmiljö. Formuläret har utvecklats av det danska nationella forskningscentret för arbetsmiljö. Svaren visar tydligt vad som krävs för att lyckas skapa ett starkt socialt kapital. Bland annat behövs tillit på alla nivåer i organisationen, på strategisk och operativ nivå, mellan chefer och medarbetare och mellan medarbetare.

En av frågorna i formuläret handlar om huruvida man upplever att det är högt i tak i den bemärkelsen att man känner att ”här kan jag göra min röst hörd utan att riskera att ha nått glastaket i min karriär”. Mikael Rehnberg poängterar att allt detta mäts på organisationsnivå i den danska undersökningen. Varje prick i diagrammet representerar en arbetsplats och inte en individ.

ꟷ Det är löjligt starka linjära samband i diagrammet. När vi får ihop det sociala kapitalet och har en robust och välfungerande organisation så rapporterar också företagen en höjd arbetstillfredsställelse, minskad sjukfrånvaro och färre arbetsrelaterade olyckor, säger Mikael Rehnberg.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö