Forskaren: Osa:n är för luddig

2021-09-03 09:40 Karin Nilsson  
Forskaren i arbetsmiljörätt Johan Holm: Bättre att låta arbetsgivaren betala sjuklön. Foto: Mattias Petterson.

Sanktionsavgifter passar inte för osa:n. Risken är att arbetsgivarna inte förstår dem, Arbetsmiljöverket inte använder dem och att domstolarna inte dömer ut dem. Det menar forskaren i arbetsmiljörätt Johan Holm, som är kritisk till regeringens förslag.

I början av sommaren tillsatte regeringen en utredning med syftet att stärka arbetsmiljön. Ett av förslagen var att se över om sanktionsavgifter skulle kunna användas för överträdelser inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

ꟷ Om jag ska vara helt krass så är det i dag bara paragraf åtta i osa:n som handlar om att målen ska dokumenteras skriftligt som är lämpliga för att beläggas med sanktionsavgift, säger Johan Holm universitetsadjunkt och doktorand i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet.

Han tillägger:

ꟷ Sanktionsavgifter i sig är bra, men de ska användas på sådana förhållanden där det är lätt att konstatera att det har begåtts ett fel. Annars tror jag inte att de har effekt utan snarare att de urholkar förtroendet för systemet.

Johan Holm forskar om de krav som ställs på arbetsgivare när det gäller arbetsmiljön och hur det går att rättsligt driva igenom dem. Han har bland annat gått igenom hur domstolarna hanterar kraven kring Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, osa:n, och hur det fungerar med förelägganden och viten. Johan Holm anser att det finns gott om otydligt formulerade krav i föreskriften. Han nämner, paragraf tolv, arbetstidens förläggning och risken för ohälsa hos arbetstagaren och paragraf nio om arbetsbelastning och att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

ꟷ Visst finns det fall där det är tydligt att någon är totalt överbelastad. Men det krävs i stort sett alltid en bedömning i det enskilda fallet i en sådan här fråga.

Han anser att otydligheten är ett problem redan idag.

ꟷ Om det inte är tillräckligt tydligt för att det ska kunna läggas ett föreläggande så är det definitivt inte tillräckligt tydligt för att det ska utgå sanktionsavgifter.

ꟷ Man ska tänka lite så här. Det ska kunna gå in en arbetsmiljöinspektör på arbetsplatsen och se eller begära ut dokumentation och direkt se att du bryter mot den här regeln. Inte behöva göra en avancerad bedömning – för då är det inte lämpligt med sanktionsavgift, förklarar Johan Holm.

Han påpekar att tydligheten är en fråga om rättssäkerhet eftersom en sanktionsavgift liknar ett straff, även om det inte är det i formell juridisk mening.

ꟷ Så fort det sker en överträdelse så blir det en sanktionsavgift. Det spelar ingen roll om det var meningen eller inte. Typexemplet är fallskydd där man exempelvis ska använda vissa selar på ett tak. Det är sådana saker som hittills har varit sanktionsavgiftsbelagda.

I direktiven till utredaren tar regeringen upp förutsättningen att sanktionsavgifter endast kan tas ut för överträdelser av föreskrifter som inte kräver mer ingående bedömningar eller innefattar ett stort tolkningsutrymme. Vad tänker du kring det och osa:n?

ꟷ Om man tittar igenom osa:n så ser man ganska små möjligheter att ha sanktionsavgifter för de här bestämmelserna.

Johan Holm är tydlig med att det inte är själva sanktionsavgiften som är problemet utan tanken på att använda den för just osa:n. Som han ser det finns det dock vissa möjligheter att införa sanktionsavgifter till kraven på dokumentation som finns i paragraf åtta. Det skulle också relativt enkelt kunna läggas till krav på skriftliga rutiner för kränkande särbehandling

 ꟷ Men problemet med det, och det gäller arbetsmiljörätten generellt, är att vad man kan kontrollera är att det ska finnas procedurer och dokumentation. Sen om dessa är bra eller inte det är ett steg till.

Vad vet vi om hur det ser ut?

ꟷ  Som rättsvetare kan jag inte svara på frågan om hur relationen mellan dokumentation och verkligt arbete ser ut.

Vad tänker du spontant om regeringens önskan?

ꟷ Jag tänker att man ska ha realistiska förhoppningar om vad man kan åstadkomma med olika verktyg.

För att nå regeringens mål med förslaget, att minska ohälsan i de kvinnodominerade yrkesgrupperna, tror Johan Holm mer på ekonomiska styrmedel.

ꟷ Jag tror att det är ett bättre sätt att låta arbetsgivaren betala sjuklön. Blir folk sjuka så får jag betala – då vet man som arbetsgivare det. Man slipper också ifrån de orättssäkra bedömningarna.

Johan Holm oroas för legitimiteten med ett system där det, enligt honom, finns uppenbara risker att arbetsgivare inte i förväg förstår vad de ska göra för att göra rätt och där domstolar riskerar att underkänna kraven och mena att det här kan vi inte döma ut.

ꟷ Ingen av de här situationerna är ju bra och troligtvis kommer det inte att dömas ut sanktionsavgifter.

Han menar också att det finns en risk att Arbetsmiljöverket inte kommer att använda en föreskrift om det är oklart vad som är tillåtet och inte.

Tror du att vi kommer att se något förslag på sanktionsavgifter för osa-frågor från regeringen efter att utredaren är klar?
ꟷ Det enda jag kan tänka mig är att det blir olika former av dokumentationskrav, annars måste föreskriften göras om rejält och lagstiftaren försöka hitta på tydliga krav även på det här är området.

Blev du förvånad över förslaget?

ꟷ  Jag tycker att det är positivt att regeringen lyfter det organisatoriska och sociala frågorna, men jag tror att det som är viktigt är att se över hur kraven är formulerade i föreskriften i dag.

Varför?

ꟷ  I vissa delar tycker jag att föreskriften är för otydligt formulerad i dag och för luddig för att kunna ligga till grund för offentliga ingripanden som förelägganden och viten. Det blir ju samma sak med sanktionsavgifter. Sen vet jag föreskriften används i det lokala skyddsarbetet av skyddsombud och fackföreningar även om alla vet att det här inte kommer att kunna gå att driva rättsligt. Så att föreskriften finns är i sig ett framsteg men den skulle behöva förtydligas.

Här kan du läsa mer om regeringens förslag.

Faktaruta: Forskar om det rättsliga ansvaret

Johan Holms forskning om de rättsliga kraven och möjligheterna att använda dem bedrivs inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Ett hållbart arbetsliv: Arbetsgiv­ares rättsliga ansvar och faktiska åtgärder för förebyggande av ohälsa och reha­bilitering”, finansierat av Forte.  Han disputerar i december.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö