Studie: Patienter kvar i sjukskrivning efter utmattningssyndrom

Patienter vid fyra vårdcentraler i Stockholms län har ingått i flera studier kring psykisk ohälsa, utmattningssyndrom, sjukskrivning och återgång till arbete. Syftet har varit att studera hur effektiva olika åtgärder är för att få ned sjukskrivningarna för de här patienterna.

Sigrid Salomonsson, psykolog och forskare vid Gustavsbergs vårdcentral och en av författarna bakom studierna, påpekar att behovet av forskning är stort.

– De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar och diagnosen utmattningssyndrom har exploderat i Sverige.

I en första studie lottades sjukskrivna patienter till olika behandlingar som kognitiv beteendeterapi, kbt, åtgärder som var särskilt fokuserade på kontakter med arbetsplatsen och en kombination av bägge. Patienterna följdes upp direkt efter behandlingen och ett år senare.

– Bäst effekt på välmåendet hade kbt. Men när det gällde att minska sjukskrivningarna var det ingen skillnad mellan åtgärderna, säger Sigrid Salomonsson.

I nästa studie gick Sigrid Salomonsson vidare för att ta reda på hur behandlingen fungerade för de olika typerna av patienter. Hon arbetar nu med det sista på studien som också är en del av hennes doktorsavhandling.

– Vi såg att kbt botade symptomen lika bra för alla grupperna. Med ”return to work”-programmet hade vi starka effekter på sjukskrivning för gruppen med traditionella diagnoser men ingen effekt för gruppen med stress och utmattning.

Sigrid Salomonsson konstaterar att den nya studien ger ytterligare stöd för att det går att hjälpa patienter med ångest och depression tillbaka till arbete. Men när det gäller stress och utmattning är det värre.

– Det nya som vi visar är att det går att effektivt behandla utmattningssyndrom. Men vi klarar inte nästa steg – återgången till arbetet.

Hur ser du på att patienterna skattade att de mådde bra men ändå inte gick tillbaka till jobbet?

– Vi behöver förstå att om det fanns utlösande faktorer på jobbet som gjorde att man mådde dåligt så finns det en rädsla eller ovilja att gå tillbaka. Det kan också göra att det blir svårt att ta sig till en ny arbetsplats. Man vill helt enkelt inte hamna där man var igen.

Kan det vara jobbsituationen som det är ”fel” på snarare än patienten?

– Så kan det vara. Men det är en väldig variation i de här ärendena och det finns nästan alltid sådant som stressar både på arbetet och hemma.

Det finns dock skäl att fundera över själva diagnosen utmattningssyndrom, anser Sigrid Salomonsson. Den finns inte i andra länder och antalet diagnostiserade ökar stadigt i Sverige.

– Jag tycker att när det har exploderat så mycket som det har gjort så behöver vi ställa oss frågan: Hur lätt är det att komma in under den här diagnosen?

Från de egna studierna ser hon också tydligt kopplingen mellan utmattningssyndrom och sjukskrivning. Över 60 procent av de sjukskrivna hade diagnosen utmattningssyndrom.

– Jag blev förvånad över att det var en sådan överväldigande majoritet. Vi gjorde parallellt en annan studie på samma vårdcentraler med samma patientgrupper men som inte var sjukskrivna. Av dem uppfyllde 7 procent kriterierna för utmattningssyndrom.

Vad tänker du kring det?

– Kopplingen mellan utmattningssyndrom och sjukskrivning är mycket starkare än för ångest och depression. Man kan fråga sig om det är för att man inte kan arbeta när man har utmattningssyndrom eller om det är så kopplat till problem på arbetsplatsen att sjukskrivning blir en lockande lösning för alla parter.

Samtidigt lyfter Sigrid Salomonsson fram att Sverige med Socialstyrelsens riktlinjer för diagnosen kan ses som ett föregångsland.

– I andra länder får man nog diagnosen depression eller ingen diagnos alls för det här.

Sigrid Salomonsson tror också att det är ett problem att det är många aktörer inblandade i en arbetstagares sjukskrivning. Det leder snarare till att ingen tar ansvar än att alla gör det. Hon påpekar också att forskning visar att tydligare riktlinjer för behandling och större ansvar för kostnaderna på arbetsgivaren har effekt för att få ned sjukskrivningarna.

Tillbaka till jobbet efter tio år

Chefen berättar om vägen tillbaka