Rätt åtgärder förebygger återfall efter utmattning

Förmodligen börjar medarbetaren med att arbeta på deltid under den första tiden.

Åsa Kruse, legitimerad psykolog och psykoterapeut med KBT-inriktning, anser att det är bra att hålla veckovisa avstämningar tills medarbetaren känner att arbetet flyter på igen.

– Fråga hur hon eller han mår, stäm av hur det går och om något behöver ändras, säger hon.

Hon tycker att det är önskvärt om medarbetaren kan avsluta sin behandling med en vidmakthållandeplan. Ett tips är att uppmuntra den som går i rehabilitering att göra en sådan sammanfattning tillsammans med sin behandlare. Den kan då bli ett stöd för att hålla koll på det man som individ behöver tänka på och hålla fast vid.

Vidmakthållandeplanen kan till exempel ta upp de situationer personen ska se upp med för att inte falla tillbaka i stressfällan. Planen kan även ta upp vilka områden medarbetaren behöver jobba vidare med. Som chef kan du kartlägga vad som behöver ändras i arbetssituationen och vad som behövs av dig för att återgången till jobbet ska fungera. Om medarbetaren ändå får ett återfall efter ett tag, så kartlägg tillsammans om han eller hon har släppt något av sina verktyg.

Läs också:

Det är samtidigt vanligt, enligt Åsa Kruse, att medarbetaren möts av dubbla signaler vid återgången till arbetet.

– Arbetsgivarna kan säga ”ta det lugnt” för att i nästa andetag säga ”vi måste leverera detta i tid”. Var konkret med var gränsen ska sättas.

Det är vanligt att stressymptom som hjärtklappning, ångest, yrsel och kallsvett återkommer när medarbetaren är på jobbet efter en lång sjukskrivning. Hjälp därför allra först till så att han eller hon kan ta sig över ångest- och oroströskeln.

– Många arbetsgivare uppmanar felaktigt personen att gå hem och säger: ”Du kommer tillbaka till jobbet för tidigt, sjukskriv dig ett tag till.” Där behöver du som chef vara med­veten om att oro för att inte klara situationen ger precis samma symtom som stressen gjorde när personen blev sjukskriven. Säg i stället: ”Sitt bara här, ta det lugnt. Ha som mål att klara av att sitta vid skrivbordet en dag”, säger Åsa Kruse.

Hon menar att det är viktigt att uppmuntra till att ta ett litet steg i taget, att göra det i sin egen takt, och låta reaktionerna gå över.

– Personen är inte i första hand på jobbet för att prestera utan för att gradvis vänja sig vid arbetsmiljön igen, säger hon.

Stressrelaterade besvär drabbar ofta dem som har problem med att sätta gränser. Ofta är det ambitiösa, högpresterande personer som ställer höga krav på sig själva, enligt Åsa Kruse.

Läs också:

– Samtidigt kan de sitta i nedbantade organisationer som kräver mycket av personalen. Ibland kan det vara så att man som individ till slut konstaterar att rollen eller jobbet inte passar. Att den ställer krav som man inte vill eller kan leva upp till. Då behöver man fundera över om man kanske ska gå någon annanstans, säger hon.

Åsa Kruse poängterar att orsaken till de stressrelaterade besvären kan vara en kombination av faktorer både på jobbet och i privatlivet.

– Orsakerna behöver inte bara finnas hos individen. De kan även ligga i organisationen och i ledningen, säger hon.

• Åsa Kruse kom förra året ut med boken Tillbaka till jobbet – hållbar återgång efter stress­relaterad ohälsa.