Debatt

Ingen statistik – inget lärande

Karin Nilsson, ansvarig utgivare.

LEDARE. Djurvårdaren arbetade ensam i hägnet när hon attackerades av vargar i Kolmårdens djurpark den 17 juni 2012. Hon dog av skadorna. Riskerna var kända och den zoologiske chefen åtalades för vållande till annans död, arbetsplatsolycka. Brottet var grovt.

Publicerad

Arbetsgivaren, Kolmårdens djurpark, krävdes på fyra miljoner i företagsbot – det jämkades sedan till 3,5 miljoner. Ett brott har begåtts - arbetsmiljöbrott. I den svenska officiella kriminalstatistiken som redovisas och hanteras av Brottsförebyggande rådet, Brå, finns det en pinne i kolumnen med brottskod 0391. Chefens brott är med i statistiken. Men inte företagets, som betalar 3,5 miljoner. Alltså – vi vet att brottet har ägt rum men i den officiella hanteringen så syns det inte. Jag ska bespara er förklaringen – den kan föra oss ända till 1800-talets tyska straffrätt och frågor som: Har företag någon själ? Kan företag straffas? 

Istället konstaterar vi att, enligt de särskilda arbetsmiljöåklagarna, blir det företagsbot i 90 procent av alla arbetsmiljöbrott. Att chefer ställs till svars är långt mer sällsynt. Det är inte så svårt att förstå att detta är ett problem om man ägnar sina arbetsdagar åt att jaga arbetsmiljöbrottslingar. För att citera vice chefsåklagaren vid Rema, Jörgen P Lindberg så ser det bedrövligt ut i statistiken. Men problemet är större. 

Kriminalstatistik är komplext och domstolsvärlden långt från så digital som man kunde önska. GDPR påverkar också… men framförallt heter problemet företagsbot. Det är nämligen i juridisk mening inte ett straff och det ställer till det i de rättsliga registren.  

Men företagsboten har fördelar. Det är svårt att ta reda på exakt vem som gjorde vad och vems handling, eller som i arbetsmiljöbrotten, brist på handling, som orsakade kollegans död eller skada. Med företagsboten kan då hela företaget ställas till svars istället för ingen. Men enligt Sverker Jönsson, lektor i straffrätt, är det här också ett problem och leder till att man inte tar reda på vad som egentligen hänt. Man går miste om lärandet. 

Det skulle ju kunna vara okej om vi visste att företagsboten är effektiv – att den avskräcker förövaren från att begå brott igen och avskräcker andra från att hamna i samma situation. Men ingen vet. Det kanske vi borde ta reda på. Att ha statistiken i ordning är då en bra början.