Stort mörkertal för dödsfall i arbetsrelaterad sjukdom

2021-12-03 11:43  

STATISTIK. 150 svenskar har dött i arbetssjukdomar sedan 2016. Det visar den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Men siffran säger inget om verkligheten, menar professor Bengt Järvholm. Det är man medveten om på Arbetsmiljöverket.

Under 2016 dog 13 personer av sjukdom på grund av arbetet. Det visar Sveriges officiella arbetsskadestatistik som Arbetsmiljöverket ansvarar för. Samtidigt visar en kunskapssammanställning, som myndigheten själv beställt, att minst 700 svenskar dog det året – i enbart arbetsrelaterad stress. Räknas alla dödsfall i arbetsrelaterade sjukdomar med blir skillnaden ännu större. Uppskattningar i sammanställningen visar att flera tusen personer dör i arbetsrelaterade sjukdomar varje år. I allt från exponering av asbest till för hög arbetsbelastning. 

– Arbetsmiljöverkets statistik speglar anmälningsfrekvensen, inte verkligheten, säger Bengt Järvholm, senior professor i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, som tillsammans med två kolleger skrev rapporten om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige som kom ut 2019.  

Han är inte förvånad över den bristfälliga statistiken och anser att den är ett problem. 

– Det kan vara att man underskattar problemets storlek. Det kanske allmänheten då också gör, om man tror att det handlar om en handfull personer, och då kanske det inte känns så viktigt att göra något åt det – trots att många av de här fallen går att förebygga. 

På Arbetsmiljöverkets statistikavdelning är man väl medveten om bristerna. Enligt avdelningen finns det ingen kunskap om dödsfall i arbetet som beror på annat än olyckor. Myndigheten sammanställer statistiken om arbetssjukdomarna och dödsfallen utifrån de anmälningar som görs till Försäkringskassan. Arbetsgivare kan bland annat anmäla på Försäkringskassan och Arbetsmiljöverkets gemensamma websida anmalarbetsskada.se.  

Ett av de dödsfall som anmälts i år berör en lärare vid högskolan i Halmstad.

Läs mer: HSO: Tog stressen högskolelärarens liv?

Arbetsgivaren anmälde till Försäkringskassan och även till Arbetsmiljöverket genom en så kallad 3:3a-anmälan – en tillbudsanmälan. Det är också precis vad arbetsgivaren ska göra. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att omgående anmäla arbetsskada, dödsfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Det gäller både olyckor och sjukdomar. Men trots skyldigheten är även tillbudsanmälningarna om sjukdomar få.

– Det är inte särskilt vanligt att vi får in den här typen av anmälningar när det inte är en direkt olycka på arbetsplatsen, säger Ulrika Scholander, sektionschef på Arbetsmiljöverket.  

Hon tillägger att anmälningarna är viktiga i det förebyggande arbetet på arbetsplatsen. Från Arbetsmiljöverkets statistikavdelning betonas att 3:3a-anmälningar i första hand är avsedda som signaler så att myndigheten kan agera när det inträffar något allvarligt och inte ett statistiksystem med det kvalitetsarbete det innebär.

På hemsidan beskriver myndigheten svårare fall av mobbning, kränkningar och trakasserier som exempel på allvarligare tillbud som ska anmälas till verket enligt arbetsmiljölagen. Om någon under en längre tid varit utsatt för skadlig stress och reagerat starkt på det ska det också anmälas. Det är arbetsgivaren som bedömer om tillbudet ska anmälas. Ulrika Scholander har förståelse för att det är svårare att bedöma om ett dödsfall på grund av sjukdom är relaterat till arbetsmiljön eller arbetsplatsen jämfört med en fysisk olycka på arbetsplatsen.

– Det är bättre att göra en anmälan för mycket än en för lite om man misstänker att dödsfallet är arbetsrelaterat. Då kan vi gå till botten med det och utreda om det är något som är arbetsmiljörelaterat, säger Ulrika Scholander.

Hon förklarar att myndigheten i sådant läge dels utreder om det funnits brister i arbetsmiljöarbetet, vilket är viktigt i det förebyggande arbetet. Dels utreder om det kan vara frågan om arbetsmiljöbrott. Myndigheten kan då lämna in en åtalsanmälan till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål för rättslig prövning.

Hon påminner också om att regeringens nuvarande arbetsmiljöstrategi har en nollvision även för dödsfall på grund av arbetssjukdom.  

– Vi tycker att det är bra att det börjar uppmärksammas att nollvisionen också omfattar arbetssjukdomar. Det är en viktig del i det nya regeringsuppdraget, säger hon. 

Men hur ska man kunna följa upp nollvisionen mot dödsfall i arbetet med en undermålig statistik?  

– Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsskador räcker inte. Vår statistik är bara en pusselbit i pusslet. För att följa upp nollvisionen behöver man titta på flera källor och väga ihop dem för att kunna se om det skett förändringar, säger Kjell Blom statistiker på Arbetsmiljöverket. 

 Brister i den officiella statistiken  

Under de fem senaste åren har mellan 13 och 49 dödsfall som misstänks bero på en arbetssjukdom anmälts till Försäkringskassan. Ifjol och hittills i år är anmälningarna betydligt högre än tidigare år. Enligt de uppgifter som Arbetarskydd tagit del av beror det till stor del på pandemin - en stor del av dödsfallen misstänks vara coronarelaterade. Flertalet av de övriga handlar om personer som dött i stroke, hjärtinfarkt eller suicid, uppger Arbetsmiljöverkets statistikenhet. 

Totalt visar verkets siffror, från 2016 fram till i mitten av november i år, att det finns 146 anmälningar där arbetsgivaren misstänker att en medarbetare har dött i sjukdom på grund av arbetet. Misstankarna gäller exempelvis psykosociala faktorer som hög arbetstakt eller hög arbetsbelastning. Det är den näst vanligaste exponeringsfaktorn efter corona.  

 

Anmälda dödsfall i arbetsrelaterad sjukdom per år och till och med den 16 november i år.

13  år 2016  

21 år 2017 

17 år 2018 

13 år 2019 

33 år 2020  

49 år  2021*

Källa: Arbetsmiljöverkets uppgifter om anmälan av dödsfall som misstänks bero på arbetssjukdom. Siffrorna för 2021 är det som anmälts till och med den 16 november.

Pandemin avspeglas i misstänkt dödsorsak

Coronaviruset är den enskilt vanligaste orsaken till de anmälda dödsfall som gjorts till Försäkringskassan och som misstänks ha varit arbetsrelaterade under de senaste åren. Antalet anmälningar nedan avser summan för de vanligaste orsakerna under perioden 2016 till och med den 16 november i år.

Orsak till anmälningar 

Övrigt 63
Coronavirus 41
Psykosociala faktorer 22
Olika typer av tunga lyft 4
Industriella faktorer som asbest 4

Källa: Arbetsmiljöverkets uppgifter om anmälan av dödsfall som misstänks bero på arbetssjukdom.

Karin Nilsson

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö