Skiljaktig tingsrätt friar vd

Den 19 februari 2018 inträffade en olycka när en anställd arbetade i ett fyra meter djupt schakt med branta väggar. Ena sidan av schaktet rasade plötsligt in och begravde honom. Han avled på platsen. Mannen arbetade hos Grytnäs Gräv som utförde arbetet med att anlägga en avloppsledning på uppdrag av Hedemora Energi AB.

Åklagaren: Enligt Helena Eckerrot Flodin, åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, hade risken för ras identifierats och åtgärder för att förhindra ras angivits i den arbetsmiljöplan som Hedemora Energi tagit fram för arbetet. Bolaget Grytnäs Gräv hade övertagit planen men följde den inte. Åklagaren ansåg att vd:n för bolaget även var ansvarig för arbetsmiljön. Av oaktsamhet har vd:n orsakat mannens död. Brottet är grovt, bland annat eftersom det aktuella arbetet varit mycket riskfyllt, rasrisken känd och riskreducerande åtgärder trots det inte vidtagits. Åklagaren krävde 1 500 000 kronor i företagsbot.

Vd:n: Har förnekat brott. Han anser att det var en olyckshändelse. Om inte så är ansvaret ändå inte hans, eftersom han delegerat ansvaret till arbetsledaren.

Bolaget: Bestrider talan om företagsbot. Inget brott har begåtts. Bolaget har gjort vad man skäligen kan kräva.

Tingsrätten: Falu tingsrätt gör en sammantagen bedömning och friar vd:n. Domstolen påpekar bland annat att vd:n säger att arbetsledaren hade åtagit sig att vara Bas-U och har dessutom undertecknat arbetsmiljöplanen. Att arbets­ledaren skulle ha haft arbets­miljö­ansvaret via delega­tion från vd:n stöds också av arbets­ledarens arbetsbeskrivning. Tingsrätten konstaterar dock att arbetsledaren sagt att han undertecknat arbetsmiljö­planen men aldrig fått någon delegation.

Från bolagets sida har man krävt att arbetet skulle utföras på löpande räkning, eftersom arbetet var farligt och inte fick stressas fram så att säkerheten eftersattes. Det har också framhållits att kravet på skyddsutrustning i form av en så kallad spontkassett tydligt framgick av arbetsmiljöplanen som arbetsledaren undertecknade. Arbetsledaren hade också lång erfarenhet av att arbetsleda den här typen av arbetsuppgifter. Vd:n har under dessa förhållanden kunnat lita på att arbetsledaren kontrollerade att de riskreducerande åtgärder som föreskrivits i arbetsmiljöplanen vidtogs.

Domslut: Tingsrätten anser inte att vd:n har agerat oaktsamt och friar honom från åtalet. Eftersom inget brott har begåtts ogillas talan om företagsbot.

Skiljaktig mening: Rådmannen Katarina Lindström och nämndemannen Lars-Olov Eriksson är skiljaktiga. De anser bland annat att vd:n har haft ansvaret för arbetsmiljön och att han brustit i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det arbetet medför en skyldighet att fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som behövs. Det arbetet har inte delegerats till arbetsledaren. Enligt vittnen har det funnits brister i det dagliga arbetet kring säkerheten i många år. Om vd:n agerat i enlighet med föreskrifterna för det systematiska arbetsmiljöarbetet bedömer de bägge skiljaktiga att den avlidne skulle ha använt skyddsutrustning. Då hade olyckan inte inträffat. Vd:n ska därför dömas för arbetsmiljöbrott, dock inte grovt.

Domen har överklagats av arbetsmiljöåklagaren och av ombudet för de anhöriga.