Väktare i skolan "en sista utväg"

2018-11-02 00:00 Anna Hjorth  

SÄKERHETSRISK. Väktare för att skydda lärare och elever från våldsamma och utåtagerande elever är sällsynt. Men det kan vara nödvändigt. Det menar både fack och arbetsgivare.

Antalet rapporter om hot och våld i skolans värld ökar. Det visar färsk statistik från Arbetsmiljöverket. Men att skolor anlitar väktare för att hålla ordning bland eleverna är ovanligt. Det finns dock lägen då det kan vara befogat. Det anser Gunnar Sundqvist, utredare på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Ja, i extrema situationer kan det vara rimligt. Men det får inte bli en permanent lösning, säger han.

Från fackligt håll är man inne på samma linje. Att arbetsgivaren, det vill säga rektorn, har ett delegerat arbetsmiljöansvar och ska säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö är utgångspunkten.

Läs mer: Domstolen: Pedagogik bättre än väktare

– Goda relationer med eleverna, gemensamt framtagna ordningsregler och arbete med värdegrunden har visat sig fungera för att motverka hot och våld i skolan. När inte det räcker så finns det olika slags åtgärder att ta till. Allt från samtal med föräldrar till att flytta en elev, säger Hans Flygare, ombudsman och arbetsmiljö­expert på Lärarförbundet.

Han tillägger att hot även kan komma utifrån och att väktare kan bli nödvändigt.

– Som en sista åtgärd kanske det är rimligt att ta in ett vaktbolag, för en begränsad period. Men någonstans är det ett misslyckande för hela samhället om man hamnar där.

Läs mer: Inte krav på väktare för våldsam elev

I fallet med eleven på skolan i Nacka, som Arbetarskydd skriver om, upplevde de inblandade att det blev en krock mellan arbetsmiljölagens krav på en säker arbetsmiljö och skollagens föreskrifter om bland annat inkludering. Både Lärarförbundet och arbetsgivarnas intresseorganisation, SKL, håller med om att det kan bli en konflikt.

– Juridiskt sett är det en komplex fråga för kommunerna. Skollagen med skolplikten och arbetsmiljölagen som ställer krav från annat håll. Man kan till exempel inte stänga av elever, den möjligheten finns inte i grundskolan. Det innebär stora krav på kommunerna. Det är jätteviktigt att både elever och personal känner sig trygga i sitt arbete, säger Gunnar Sundqvist på SKL.

Arbetsmiljöverkets statistik visar att antalet rapporter om hot och våld i skolan ökar. Hittills i år har det nästan kommit in lika många anmälningar om fysiskt våld i skolan som under hela förra året. Att anmälningarna ökar behöver inte betyda att det blivit vanligare med våld, menar Hans Flygare på Lärarförbundet.

– Upplevelsen är att det ökar. Men vi tror att benägenheten att anmäla också har ökat. Vi har generellt en mindre acceptans för våld i skolan i dag, man anmäler mer, och det är positivt.

Fler anmäler hot och våld i skolan

Allvarliga händelser som hot och våld ska arbets­givaren an­mäla till Arbetsmiljöverket enligt paragraf 3a i arbets­miljö­lagens tredje kapitel.

2014:

Rån: 1

Fysiskt våld: 319

Hot: 197

2015:

Rån: 2

Fysiskt våld: 424

Hot: 272

2016:

Rån: 2

Fysiskt våld: 425

Hot: 220

2017:

Rån: 2

Fysiskt våld: 527

Hot: 238

2018 till mitten av oktober:

Rån: 2

Fysiskt våld: 448

Hot: 196

Källa: Arbets­miljö­verket. Siffror till och med mitten av oktober 2018.

Anna Hjorth

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen