Arbetsmiljö

Rapport: Tre faktorer för en bra arbetsmiljö

Paneldebatt. Socialminister Lena Hallengren (S), Ann-Katrin Järåsen kommunalråd Torsby kommun, Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) ledamot i Socialförsäkringsutskottet, Laura Hartman, nationalekonom och en av författarna bakom rapporten, och Joachim Morath, vd för Feelgood, diskuterade hur kunskapen om ohälsa kan omsättas i friskare arbetsplatser. Foto: Elsa Frizell
Laura Hartman.

Arbetsmiljöarbetet påverkas i allra högsta grad av organisationens styrning. Det behövs en ökad medvetenhet om hur ledningens beslut påverkar arbetet för medarbetaren längst ut i linjen. Det framkommer i den ny rapport från Sverige Företagshälsor.

Publicerad

Forskning där man kopplar ihop hur verksamheter styrs med hur arbetsmiljön ser ut börjar få mer utrymme. Det anser Laura Hartman, nationalekonom och tidigare ordförande i den statliga Tillitsdelegationen. Tillsammans med Petter Odmark, analytiker och chef för analysbyrån Rethink har hon sammanfattat vad forskningen säger om sambandet mellan psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Rapporten som presenterades i torsdags på Näringslivets hus i Stockholm gjordes på uppdrag av Sveriges Företagshälsor.

Laura Hartman beskriver rapporten, med titeln Arbetsmiljö, organisation och hälsa – hur hänger det ihop och varför?, som en resa i tid och nivåer. Hon anser att fokus när det gäller arbetsmiljöproblem hittills legat på individen men att det blivit vanligare att man ser på hela organisationen.

– Från ” lite mer yoga och mindfullness åt individen så löser det sig”, till att fler studier pekar på chefens betydelse. Men hur ser chefens arbetsmiljö ut? Nu riktas fokus alltmer på den övergripande styrningen som påverkar de organisatoriska förutsättningarna, säger Laura Hartman.

Rapporten lyfter fram tre strukturer som särskilt viktiga för att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö: Chefstäthet, stödfunktioner och arenor för dialog. Inte minst är arenor för dialog, som exempelvis återkommande möten, viktigt betonar rapportförfattarna. Då blir det möjligt att utbyta erfarenheter mellan de som styr och medarbetarna. Är dialogen dålig uppstår frustration.

Hur verksamheter styrs påverkar hur dessa strukturer är uppbyggda. Idag behövs en styrning som bygger mer på tillit och mindre på kontroll och uppföljning, menar Laura Hartman. 

– Ta utgångspunkt längst ut i kapillären och ge ett starkt mandat till medarbetaren, säger Laura Hartman och tillägger att tillitsbaserad styrning handlar väldigt mycket om att skapa feedbackloopen från medarbetaren längst ut i linjen till ledningens bord.

Laura Hartman ser att både företagshälsovård och hr har en viktig roll för att ge kunskap till den högsta ledningen om vilka effekter styrningen och ledningen får hos medarbetarna.

– Både företagshälsovården och hr har en fantastisk utkiksplats. De träffar medarbetare och samlar in en massa intryck. Hr kan vara den absolut främsta och viktigast kunskapspartnern för ledningen. Men tyvärr är hr också ibland boven som sprutar ur sig enkäter och styrdokument som inte alla gånger är de mest stödjande. Var sparsam med att sända ut styrsignaler. Det är viktigt att alla stödfunktioner som ekonomi, kvalitet och hr krokar arm ordentligt och drar åt samma håll.

Laura Hartman tillägger att det behövs mer handfast kunskap för att förbättra arbetsmiljön och möjligheterna till att må bättre.

– Det finns mycket kunskap om vad som formar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön men betydligt mindre kunskap om hur man bär sig åt för att förändra den.

Rapporten kan laddas ner på Sveriges företagshälsors hemsida.