Nollvision för arbetssjukdomar ska gälla

2021-02-01 14:45 Lena Gunnars  

Strategi. I början av februari presenterar regeringen sin nya arbetsmiljöstrategi. Regeringen vill utvidga nollvisionen för dödsolyckor. Även arbetssjukdomarna ska omfattas.

Regeringens gamla arbetsmiljöstrategi har gällt sedan 2016. Nollvisionen mot dödsolyckor har haft högst prioritet. Nu ska även arbetssjukdomarna omfattas av strategin. Det framkom vid ett seminarium i slutet av 2020 där Rasmus Cruce Naeyé, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, berättade om regeringens arbete med den nya arbetsmiljöstrategin. Enligt departementet presenteras den i början av februari.

–  Om man får sitt liv förkortat utifrån risker man utsätts för på jobbet, som stress och exponering för farliga ämnen, då är det också otroligt allvarligt. Därför tänker vi att nollvisionen ska vidgas till att ingen ska behöva dö i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö eller för att man har blivit sjuk på grund av sitt arbete, sa han under seminariet som anordnades av den svenska Ilera-föreningen – en förening med fokus på att förmedla kunskap inom arbetsmarknadsområdet. 

Läs mer: Spännande att se hur vi når noll

Den tidigare strategin har utvärderats av den statliga utredningsmyndigheten Statskontoret, som hittade flera områden som kan förbättras och effektiviseras. Myndigheten varnade också för att de kvinnodominerade branscherna med mer långsiktiga skadeeffekter riskerar att hamna i skymundan i och med fokuset på olyckor.

Inför arbetet med den nya strategin har regeringen fått förslag och uppmaningar från andra håll, däribland arbetsmarknadens parter. 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, anser sig ha en viktig uppgift att visa på de ojämställda arbetsförhållandena mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter. TCO menar att de skapar olika organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker.  

Organisationen framhåller att många tjänstemän har fått ett ökat inflytande över sitt arbete. TCO ser det som positivt, men höjer samtidigt ett varningens finger för risker för ökad stress och för att man arbetar för mycket när arbetet är mer flexibelt, både i tid och rum.   

Skydds- och arbetsmiljöombuden är mycket viktiga i det lokala arbetsmiljöarbetet och det har blivit extra tydligt under pandemin, menar TCO. 

Organisationen efterlyser en lag mot mobbning och trakasserier, eftersom man menar att Arbetsmiljöverkets föreskrift mot organisatorisk och social arbetsmiljö inte räcker. Som ett första steg vill TCO att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att ta fram en arbetsrättslig lag mot mobbning och trakasserier i arbetslivet.

Även akademikernas centralorganisation, Saco, vill att regeringen i den nya strategin fäster stor vikt vid att hantera det ökade distansarbetet och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Också Saco vill se rejäla satsningar för att minska mobbning och trakasserier, hot och våld. 

I samband med covid-19 har hemarbetet ökat, något som ställer nya krav på en fungerande fysisk och psykisk arbetsmiljö även i den miljön, skriver Saco i sina synpunkter som lämnats till regeringen. Saco lyfter fram vikten av en god it-arbetsmiljö och att det ska vara en arbetsmiljö som stöttar inlärning, problemlösning och beslutsfattande.

Redan inför den gamla strategin påtalade Saco att man vill se en breddning av fokus när det gäller att förebygga dödsolyckor. 

Vi påpekade redan i samband med att nu gällande strategi togs fram att det naturligtvis är bra att fokusera på att förebygga dödsolyckor, men alldeles för snävt. Vi påtalade då, och nu, att det också finns andra arbetsrelaterade dödsfall som arbetssjukdomar. Vi vill se en breddning av fokus inom detta område i strategin, skriver Karin Fristedt, utredare i arbetsmiljö på Saco, i ett mejl till Arbetarskydd. 

Susanna Gideonsson, ordförande för LO, medverkade på Ilera-seminariet och framhöll att det gemensamma målet är glasklart.  

Ingen ska behöva gå till jobbet och vara orolig för att man inte ska komma hem igen. Arbetslivet ska utveckla människor. Inte skada och döda. Det handlar om politisk vilja. Då krävs ett riktigt målinriktat arbetsmiljöarbete. Och ett gemensamt ansvarstagande från både myndigheterna och arbetsmarknadens parter. De fackliga skyddsombuden spelar stor roll och är viktiga.

Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, var också på plats. Hon hoppas att den nya arbetsmiljöstrategin ska präglas av ett arbetsgivarperspektiv.  

Arbetsgivaren har enligt regelverket det konkreta ansvaret för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Det är arbetsgivaren som ska se till att arbetsmiljön blir bra på våra arbetsplatser. Det måste finnas en förståelse och också en vilja hos både regeringen och de aktuella myndigheterna att se saker och ting ur arbetsgivarens perspektiv, sade hon under seminariet.

Enligt Svenskt Näringsliv behöver arbetsgivarna råd och stöd i arbetsmiljöfrågorna, både för att kunna ta till sig det som organisationen menar är ett ganska snårigt regelverk och för att förstå det grundläggande och systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det ska vara lätt att göra rätt. Klyschan är fortfarande väldigt relevant på arbetsmiljöområdet, tillade Anna Bergsten. 

Hon flaggade för att det behövs åtgärder för att komma tillrätta med kompetensbristen, framför allt vad gäller arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare inom företagshälsorna. 

Det är också viktigt med arbetet mot arbetslivskriminalitet, för att skapa konkurrens på lika villkor.

Grunden för arbetsmiljöstrategin bör vara arbete som friskfaktor, menade Anna Bergsten. 

Vi hoppas att den nya strategin ska präglas av en modern och positiv syn på arbete och arbetsmiljö. Att man lyfter arbete som någonting positivt, viktigt och som en resurs.

Strategin kan bli bättre

Styrningen av Arbetsmiljöverket har i vissa delar varit alltför detaljorienterad, något som gjort att verket inte har kunnat använda sin expertkunskap för att lösa problem som strategin beskriver. Statskontoret anser även i sin utvärdering att Arbetsmiljöverket borde ha utnyttjats bättre och fått större möjligheter att påverka utformningen av uppdragen. Målen med strategin kunde också ha preciserats tydligare. Exempelvis när det gäller vilka resultat som ska uppnås och när de ska vara genomförda. 

Statskontoret konstaterar i sin utvärdering att nollvisionen mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor visserligen fick störst prioritet. Men man framhöll att flera röster pekat på att det främst är mansdominerade branscher som är drabbade av dödsolyckor och arbetsolyckor. Statskontoret varnade därför för att de kvinnodominerade branscherna med mer långsiktiga skadeeffekter riskerar att hamna i skymundan. 

Källa: Statskontoret.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö